Telefonrådgivning:
010-175 50 56

Frontallobsdemens

Pannlobsdemens

Detta är en ovanlig demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar. Demens med symptom från pannlober debuterar i de typiska fallen tidigt, ibland före 50 ålder.

Minnet och tankeförmågan finns ofta väl bevarad vid pannlobsdemens, medan personlighetsförändringar märks tidigt i sjukdomen, med minskad omdömesförmåga. Personen slutar till exempel att bry sig om sin hygien och känslolivet avtrubbas. Personen blir ofta lättirriterad. Den sjuke upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet. Minnet drabbas ofta först mot slutet vid frontallobsdemens.

Hjärnans främre delar reglerar bland annat vår personlighet och mycket av det sociala beteende och den självkontroll som behövs för att vi ska fungera. Förmågor som koncentration, planering, insikt och omdöme styrs därifrån, liksom kontrollen av impulser och aggressivitet. Även förmågan att uttrycka oss, vårt tal, styrs från pannloberna. Vid frontallobsdemens (pannlobsdemens) skrumpnar och dör nervceller i hjärnans främre delar. De handlingar och de tankar som styrs från denna del av hjärnan fungerar allt sämre. När nervcellerna i hjärnans främre delar skrumpnar bryts också förbindelserna mellan de nervceller som förbinder pannlobens olika delar med varandra och andra delar av hjärnan.

Klinisk bild

Vid frontallobsdemens påverkas ofta personligheten först. Man kan verka inbunden, ha svårare att engagera sig och ha besvär med att följa vett och etikett. Dessutom är koncentrationssvårigheter vanligt. Ibland drabbas man även av psykiska symptom som nedstämdhet och håglöshet.

Längre fram i sjukdomen blir man tröttare och mer apatisk. Språket försämras och man får svårigheter med minnet. Vid svår sjukdom är man helt insiktslös, oftast utan talat språk och kan inte tolka sin omgivning och sina egna kroppssignaler, men man kan fungera relativt väl kroppsligt.

Vad som exakt utlöser sjukdomen och orsakar nervcellernas undergång är inte känt. Men forskarna har i en del fall funnit en ärftlig störning som kan kopplas till sjukdomen. Pannlobsdemens är relativt ovanligt. Av de personer som lider av demenssjukdomar i Sverige beräknas ungefär 7 500 ha pannlobsdemens. Det är ingen skillnad mellan könen.

Läs mer om frontallobsdemens på Swedish FTD Initiatives hemsida: frontallobsdemens.se

Filmer

I filmerna nedan berättar professor och överläkare Lena Kilander om Frontallobsdemens. Titta och dela gärna.

Bli medlem Ge en gåva Upp
Telefonrådgivning: 010-175 50 56
E-post: radgivning@demensforbundet.se