Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna. Sjukdomens förekomst samvarierar starkt med ålder och vanligtvis drabbas människor äldre än 65 år av sjukdomen. Det finns även fall av Alzheimers sjukdom i lägre åldrar och man kan få i mycket sällsynta fall sjukdomen redan vid 50 års ålder.
Orsaken till Alzheimers sjukdom är inte helt känd, men en förändrad omsättning av ett äggviteämne som kallas för beta-amyloid anses vara en viktig komponent vid sjukdomsutvecklingen. Symptomen kommer oftast smygande och sjukdomsförloppet är långsamt. Det kan ta flera år innan man får så påtagliga symptom att man söker hjälp.
Symptom
Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, orienteringsförmåga och språk. Om sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symptomen. Hos de yngre har man en större blandning av symptom och det är vanligt att framför allt språkförmågan försämras hos denna grupp. De vanligaste språkproblemen är anomisk dysfasi eller ordglömska. Man har svårt att hitta ord för vad saker heter.
Ju mer sjukdomen framskrider desto mer och svårare kognitiva problem upplever man. I långt gånget stadium av Alzheimers sjukdom har man mycket reducerad minnesförmåga och de minnesmaterial man har kvar ligger långt tillbaka i tiden. Den första minnesstörningen som uppträder kallas för episodisk närminnesstörning, vilket betyder att man har svårt att komma ihåg saker nära i tiden rörande en själv. Till exempel att komma ihåg vad man åt till frukost, vad man skulle köpa i affären och/eller överenskommelser om tider. Ofta upprepar man sig eftersom man glömt vad man tidigare sagt.
Riskfaktorer
Det finns en rad riskfaktorer för att utveckla Alzheimers sjukdom, hög ålder är den starkaste av dessa. Av de riskfaktorer man kan påverka finns högt blodtryck och höga blodfetter i medelåldern, dessa ökar risken att man 25-30 år senare insjuknar i Alzheimers sjukdom. En annan riskfaktor är ärftlighet där det faktum att man har en nära släkting som insjuknat ökar risken för en själv att insjukna något. Det finns också riskgener vilket betyder har man en riskgen så ökar risken att insjukna om man samtidigt utsätts för andra riskfaktorer. Andra föreslagna riskfaktorer är låg utbildning, diabetes och upprepade slag mot huvudet.
Farmakologisk behandling med läkemedel
Det finns symptomlindrande medicin mot Alzheimers sjukdom. De kallas acetylkolinesterashämmare och säljs under namnen Reminyl, Exelon respektive Aricept. Det finns också en annan typ av läkemedel som heter Ebixa. Dessa läkemedel lindrar symptomen under en tid men påverkar inte sjukdomsförloppet på längre sikt. Många patienter har stor nytta av dessa under ett till två år och de är förenade med relativt lindriga biverkningar som vanligtvis består i illamående, kräkningar och diarréer. Om man administrerar läkemedlet under lång tid i så kallad upptrappningsdos brukar de flesta biverkningarna utebli. Man kan också använda sig av plåster för att administrera läkemedlet och då har man också lägre frekvens biverkningar.
Nya behandlingar
På senare tid har även kunskapen ökat då det gäller andra typer av behandlingar och åtgärder, till exempel verkar det som Omega 3-fettsyror kan ha en skyddande effekt. Vi vet också att B-vitaminbrist är förenat med Alzheimers sjukdom, men i många omfattande studier har man försökt behandla sjukdomen med B-vitamin utan effekt. Varför det är på detta sätt är oklart. Man har försökt ta fram ny medicin, framför allt har mycket resurser lagts ner på att hitta immunologiska behandlingsmetoder i form av antikroppar mot betaamyloid. Hittills har inga genombrott kunnat nås, möjligen beroende på att den typen av behandling måste sättas in mycket tidigt i sjukdoms-förloppet.
Diagnostik
Vår förmåga att diagnosticera Alzheimers sjukdom har också ökat sista tiden och att ta ett prov på ryggvätska och där mäta proteiner i denna har ökat förmågan att identifiera sjukdomen även mycket tidigt. En neuroradiologisk undersökning i form av datortomografi eller magnetkameraundersökning är också av stort värde. Vi vet att vissa förändringar i hjärnvävnaden är typiskt vid sjukdomen. En skrumpning av de mellersta tinningloberna är ett exempel på detta.
Hur vanlig är sjukdomen?
Det finns idag ca 100 000 Alzheimersjuka i Sverige och det insjuknar ca 15 000 varje år i sjukdomen.
Filmer
I filmerna nedan berättar professor och överläkare Lars-Olof Wahlund om Alzheimers sjukdom. Titta och dela gärna.
