Vanliga frågor och svar

Här har vi sammanställt vanliga frågor och svar kring demens. Klick på plustecknet för att läsa svar på respektive fråga.

Allmänna frågor kring demens

Vad är demens?

Är demens en sjukdom?

Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Demens är alltså inget normalt eller naturligt åldrande. Demens kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva förmågor som påverkas negativt vid demens. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. 

Läs mer om demens

Är demens en psykisk sjukdom?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakas av hjärnskador. Cirka 80 procent av patienterna med demens löper risk att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD, under sina sjukdomsfaser, där depression och vanföreställningar är vanligast.

Läs mer om demens

Kan man få hallucinationer vid demens?

Kan demens ge psykos?

Kan demens ge paranoia?

Vid demens är psykotiska tillstånd som vanföreställningar och hallucinationer inte ovanliga. Det kan handla om inre bilder, synhallucinationer, som den skadade hjärnan framkallar. Det kan också röra sig om hörselhallucinationer, då den drabbade uppfattar inre röster eller störande ljud. Rösten eller rösterna är ofta uppmanande eller kommenterande. Den som är drabbad av vanföreställningar lider heller inte sällan av förföljelsemani. Det är viktigt att förstå att för den som är sjuk upplevs vanföreställningar och hallucinationer som verkliga. Den drabbade låter sig därför sällan påverkas av rationella argument. 

Läs mer om demens

Vilka olika demenssjukdomar finns det?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, därefter kommer vaskulär demens (blodkärlsdemens). Det finns flera andra demenssjukdomar, som till exempel Lewykroppsdemens och frontallobsdemens. 

Läs mer om demenssjukdomar

Är demens och alzheimer samma sak?

Är det någon skillnad på alzheimer och demens?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar. Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Alzheimer står för mer än 60 procent av samtliga demensfall.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Kan man få demens som ung?

Kan man få demens som 40-åring?

Kan unga får demens?

Demens är en sjukdom som drabbar främst äldre personer, men cirka 10 000 demenssjuka i Sverige är under 65 år. Det finns skäl att tro att gruppen yngre demenssjuka betydligt större eftersom många har svårt att be om hjälp och därför inte kommer i kontakt med vården. Det faktum att de befinner sig mitt i livet, med jobb och familj, gör att både de drabbade och deras anhöriga behöver särskilt stöd.  Det som skiljer yngre demenssjuka från den äldre gruppen, förutom själva åldern, är att det oftare finns en ärftlig orsak till sjukdomen. 

Läs mer om demens

Kan demens ha ett snabbt förlopp?

Finns det demens som kommer fort?

Demens utvecklas olika beroende på sjukdom. Medan alzheimer och andra primärdegenerativa sjukdomar har ett smygande förlopp brukar symptomen vid vaskulär demens komma plötsligt och upplevas mer påtagligt. Tillståndet kan sedan vara stabilt under en längre tid för att sedan åter försämras. Både förlopp och symptom kan dock variera beroende på vilka områden i hjärnan som skadas.

Läs mer om demens

Vad är Lewykroppsdemens?

Lewykroppsdemens (Lewy Body demens) är en diagnos som står för 10–15 procent av samtliga demensfall. Symptomen orsakas av skadliga proteinansamlingar, Lewykroppar, som kan finnas i hjärnbarken och hjärnstammen men även i delar av nervsystemet. Personer med Lewykroppsdemens har ofta svårigheter med den rumsliga uppfattningen och tankeförmågan. Minnesstörningar förekommer, framför allt senare i sjukdomsförloppet, men är inte lika framträdande som vid Alzheimers sjukdom. 

Läs mer om Lewykroppsdemens

Kan man ha demens utan att ha minnesproblem?

Ja, vid frontallobsdemens är är minnesfunktionerna till en början endast lätt nedsatta. Symptomen märks istället i form av personlighetsförändring till exempel bristande omdöme, impulskontroll, sviktande empati, distanslöshet och hypersexualitet. 

Frontallobsdemens kallas också frontaltemporal demens, Picks sjukdom och pannlobsdemens. De första symtomen på denna demenssjukdom märks för det mesta i 40-50-årsåldern. Frontallobsdemens är en ärftlig sjukdom. Sjukdomen är dödlig under ett förlopp av 5–10 år.

Läs mer om demens

Kan man få afasi vid demens?

Afasi förekommer ofta i medelsvår demensfas. Afasi är en försämrad förmåga att använda språket. Det kan yttra sig som ordglömska (verbal amnesi), oförmåga att benämna ting (anomi) och ekolali (tvångsmässig upprepning av vad andra säger). 

Läs mer om demens

Varför får man demens?

Är demens ett naturligt åldrande?

Demens är vanligare i hög ålder, men det är inget naturligt åldrande. Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis på grund av blodproppar, blödningar eller förkalkningar i blodkärlen. Även alkoholmissbruk och en rad andra sjukdomstillstånd kan i en del fall leda till demens. 

Läs mer om demens

Vad händer i hjärnan när man har demens?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakas av hjärnskador. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis på grund av blodproppar, blödningar eller förkalkningar i blodkärlen. Den direkta dödsorsaken vid demenssjukdom är ofta lunginflammation, hjärtsvikt eller av någon annan sekundär sjukdom.

Läs mer om demens

Hur skiljer man demens från vanlig glömska?

De flesta av oss glömmer då och då var vi lagt ifrån oss nycklarna eller plånboken. Att missa ett inbokat möte eller en nära släktings födelsedag är möjligen en smula pinsamt men inget onormalt. Även vid ett normalt åldrande kan minnet försämras något. Men när blir glömska en sjukdom? Här listar vi några avgörande skillnader mellan normal åldersglömska och symptom på Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen.

  • Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen ihåg det igen förr eller senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man ofta personen vars namn man försöker komma ihåg.
  • Om vi glömmer nycklarna vet vi hur vi ska leta efter dem. Personer med Alzheimers sjukdom har svårt att minnas när de senast hade sina nycklar.
  • Det är normalt att glömma delar av en händelse. En person med Alzheimers sjukdom glömmer ofta hela händelsen.
  • De flesta har svårare att komma i håg händelser från förr än sådana som nyligen har inträffat. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt.
  • Vid normalt åldrande kan vi använda anteckningsbok och minneslappar för påminnelser bättre än vid sjukdom. Personer med Alzheimers sjukdom har även svårt att minnas muntliga påminnelser.
  • Vid normal glömska kan den som vaknar på en ny plats vara osäker på var hon befinner sig och hur hon kommit dit, men hon vet hur hon ska tänka för att hitta ledtrådar. Personer med Alzheimers sjukdom förlorar förmågan att söka efter ledtrådar som kan vara till hjälp. De kan även gå vilse på den egna välkända gatan.
  • Det är inte onormalt att berätta en historia för sina vänner som de redan tidigare hört. En person med Alzheimers sjukdom kan ställa samma frågor gång på gång till samma person.

Källa: Signé Andrén, sjuksköterska, och Ann Bonli, kurator

Läs mer om demens

Vilka olika faser finns det för demens?

Demens har ett utdraget förlopp som varierar i tid. Förloppet brukar delas in i olika faser, eller stadier, och i varje fas är vissa symptom och tilllstånd mer framträdande.

Begynnande demens 

Exakt när sjukdomen börjar går inte att svara på. Symtomen kommer smygande, i regel under en lång tid. Vanligt är att minnet börjar svikta; den drabbade glömmer allt oftare var han lägger ifrån sig saker och vad han gjort under dagen. Det kan bli svårt att planera och organisera sin vardag. Stresståligheten blir mindre när även tankeförmågan försämras. Även depressionstillstånd är vanligt i början. Oro och ångest kan vara reaktioner på känslan av att man börjar förlora kontrollen över sitt liv. I början kan omgivningen uppfatta de ännu svaga symptomen som följder av ett naturligt åldrande. Den som insjuknar i yrkesverksam ålder känner ofta, före sina anhöriga, att något inte stämmer. Enkla arbetsuppgifter blir plötsligt svåra att utföra. Samma symptom hos olika personer kan upplevas olika handikappande beroende på livssituation.

Mild demens 

I denna fas har minnesproblemen blivit tydliga funktionshinder. Inbokade möten och namn på nära anhöriga kan glömmas bort. Vissa samtal kan vara svåra att följa med i. Orden kommer heller inte lika automatiskt som tidigare, den sjuke kan få svårt att formulera sig. Även förmågan att orientera sig kan märkbart ha försämrats. Plötsligt kan det vara svårt att hitta hem från bussen eller från kvartersbutiken. För närstående har nu symptomen blivit tydliga. De kan höra samma fråga upprepas gång på gång. Den sjuke är ofta ännu medveten om sina problem och försöker hittar strategier för att hantera den. Oro och skamkänslor kan leda till att  socialt umgänge och svåra situationer undviks. Irritation kan uppstå över att inte klara av tidigare enkla uppgifter.

Medelsvår demens 

Symtomen vid medelsvår demens blir fler och starkare. Minnesproblemen tilltar. Språket påverkas så att det ofta blir svårt att kommunicera. Bristande tidsuppfattning och förmåga att koncentrera sig gör vardagen mer komplicerad. Många vänder upp och ned på dygnet och kan börjar vandra på nätterna. Klä på sig, tvätta sig och andra  sysslor kan vara omöjliga att göra på egen hand. Sjukdomsinsikten kan börja avta. Den sjuke blir inte sällan oföretagsam och inbunden. Andra kan börja vandra och få svårt att komma till ro.  Även olika psykiatriska tillstånd blir i denna fas ofta vanligare, t ex förvirring (konfusion), hallucinationer och vanföreställningar. I den medelsvåra fasen brukar regelbundna insatser från samhällets vård och omsorg bli nödvändiga. Många behöver flytta till ett gruppboende eller annan särskild boendeform.

Svår demens 

I denna fas är stora delar av hjärnan skadad. Tidigare symptom förvärras ytterligare. Det är ofta svårt med orientering till plats, rum och tid. Talet försvinner ofta helt eller inskränker sig endast till enstaka ord som ofta upprepas gång på gång. Vid svår demens börjar även det rent fysiska påverkas. Det blir allt besvärligare att klä på sig, sköta hygien och att äta. Ofta försvinner gångförmågan helt i denna fas. Den sista tiden i livet är den sjuke oftast helt beroende av vård och omsorg. Många med demenssjukdom avlider till slut av lunginflammation, hjärtsvikt eller av någon annan sekundär sjukdom.

KÄLLA: Svenskt Demenscentrum

Läs mer om demens

Är demens ärftligt?

Demenssjukdomar är till viss del ärftliga. Den största riskfaktorn att drabbas av demens är hög ålder, men den näst största kartlagda risken är att demens har funnits inom släkten och familjen. 

Läs mer om demens

Hur vanligt är det med demens?

Demenssjukdom är ovanligt bland yngre, men ökar kraftigt med stigande ålder. Cirka 1 procent av 65 åringarna och ca 20 procent av 85 åringarna har demens. Man räknar med att 150 000 människor lider av demens i Sverige och varje år tillkommer det 25 000 nya fall.

Läs mer om demens

Hur många lever med demens i Sverige?

Cirka 150 000 människor i Sverige lever med en demenssjukdom. Cirka 10 000 är under 65 år. Varje år räknar man med att cirka 25 000 personer insjuknar. I takt med att antalet äldre blir fler så räknar Socialstyrelsen med att 180 000-190 000 personer kommer att ha en demenssjukdom år 2030 och ungefär 250 000 personer år 2050.

Läs mer om demens

Vem får demens?

Vem drabbas av demens?

Vilka får demens?

När börjar demens?

I vilken ålder börjar demens?

Demens är en sjukdom som drabbar främst äldre personer, men cirka 10 000 demenssjuka i Sverige är under 65 år. Cirka 1 procent av 65-åringarna och cirka 20 procent av 85-åringarna har demens. Demensjukdomar är vanligare bland kvinnor framför allt efter 85 års ålder, det gäller i synnerhet Alzheimers sjukdom. I lägre åldersgrupper är könsskillnaderna små. Kända riskfaktorer är hög ålder, högt blodtryck, speciella arvsanlag och Downs syndrom samt att man har nära släktingar med demens.

Läs mer om demens

Hur börjar demens?

Vad kan vara början till demens?

Vad kan vara tidiga symptom på demens?

Vid demenssjukdomar påverkas flera kognitiva funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. Tidiga tecken på en demenssjukdom kan vara:

  • Problem att utföra de vardagliga sysslorna
  • Att förlägga sina saker
  • Att glömma överenskommelser med andra
  • Svårigheter att hitta rätt ord när man pratar
  • Svårigheter att hitta när man är ute och handlar, promenerar eller kör bil
  • Svårigheter att fatta beslut och företa sig saker
  • Att tappa intresset för sådant man tidigare tyckt var roligt
  • Att dra sig undan från umgänge med andra människor
  • Svårigheter att hantera stress

Om du misstänker att du eller någon närstående visar tecken på en demenssjukdom kan du kontakta en läkare och göra en demensutredning, eller minnesutredning som det också kallas.

Läs mer om demensutredning

Finns det medicin mot demens?

Finns det botemedel mot demens?

Vad kan man göra mot demens?

Ännu saknas botande behandling mot demens, men det finns symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet. Studier visar också att fysisk träning, rätt kost och stimulans av kognitiva och sociala förmågor har positiva effekter bland nydiagnostiserade. 

Läs mer om demens

Kan man förebygga demens?

Kan träning förebygga demens?

Kan hälsosam mat förebygga demens?

Kan en hälsosam livsstil förebygga demens?

Länge uppfattades demenssjukdom som något som inte gick att påverka. Idag finns en hel del forskning som tyder på att vissa levnadsvanor har en stor inverkan på våra kognitiva funktioner och till och med kan ge ett visst skydd mot demenssjukdom. Även om sjukdomen inte helt och hållet går att skydda sig emot kan insjuknandet kanske skjutas på framtiden.

Många studier talar för att sociala kontakter, mental träning och fysisk aktivitet kan ha sådana positiva effekter. Det finns även ett visst vetenskapligt stöd för att hälsosam kost (ex fisk, grönsaker och olivolja) kan ha en skyddande effekt. Det gäller även behandling med blodtryckssänkande läkemedel vid högt blodtryck i medelåldern. 

Läs mer om demens

Hur länge lever man med demens?

Hur länge en person kan leva med demens kan man aldrig säga. Det finns många olika slags demenssjukdomar och de utvecklar sig olika hos olika individer. Hur fort det går varierar kraftigt. Vissa kan leva många år med sin sjukdom, andra har en sjukdom med mer aggressivt förlopp.

Läs mer om demens

Vilka är de vanligaste dödsorsakerna vid demens?

Vad dör man av vid demens?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakas av hjärnskador. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis på grund av blodproppar, blödningar eller förkalkningar i blodkärlen. Den direkta dödsorsaken vid demenssjukdom är ofta lunginflammation, hjärtsvikt eller av någon annan sekundär sjukdom.

Läs mer om demens

Är demens dödligt?

Är demens en dödlig sjukdom?

Leder demens till döden?

Demens är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakas av hjärnskador. Det finns läkemedel som kan lindra symptomen, men inget botemedel och sjukdomen leder förr eller senare till döden. Den direkta dödsorsaken vid demenssjukdom är ofta lunginflammation, hjärtsvikt eller av någon annan sekundär sjukdom.

Hur länge en person kan leva med demens kan man aldrig säga. Det finns många olika slags demenssjukdomar och de utvecklar sig olika hos olika individer. Vissa kan leva många år med sin sjukdom, andra har en sjukdom med mer aggressivt förlopp. 

Läs mer om demens

Hur yttrar sig demens?

Hur känner man igen en person med demens?

Demenssjukdomar har inga kroppsliga symptom. Så hur vet man att en person som man möter har en demenssjukdom? Här är typiska tecken du kan vara observant på.

  • Uppträder förvirrat och oroligt

Personen verkar bortkommen och hittar inte hem. Kan inte redogöra för vad hon nyligen gjort eller vart hon är på väg.

  • Upprepar samma fråga

Hjärnskadorna gör det oftast svårare att komma ihåg ny information. En enkel fråga som du tydligt besvarat kan personen därför ställa igen en kort stund senare.

  • Svårt att kommunicera

Personen verkar inte förstå vad du säger. Har problem med att uttrycka sig och talar osammanhängande.

  • Klär sig udda

Personen kanske bär en vinterrock mitt i sommaren och tofflor på vintern. Eller har satt på sig ett nattlinne ovanpå klänningen. Verkar missköta sin hygien.

  • Ohämmat beteende

Vissa personer uppträder omdömeslöst och närgånget. Förolämpar sin omgivning och använder ett grovt språk.

Vill du veta mer om hur du bemöter en person med demens? Bli Demensvän! 

Läs mer

Varför ökar demens i samhället?

Demens är en sjukdom som drabbar främst äldre personer, och i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal så ökar även antalet demenssjuka. Ytterligare en förklaring kan vara att vården har blivit skickligare på att upptäcka demens. 

Läs mer om demens

Varför är det viktigt att utreda demens?

När någon har tydliga minnesproblem är det viktigt att ta reda på orsaken. Om du misstänker att du eller någon närstående visar tecken på en demenssjukdom kan du kontakta en läkare och göra en demensutredning, eller minnesutredning som det också kallas. En diagnos ger rätt till stöd och möjlighet att sätta in en behandling som kan motverka förloppet eller ge andra positiva effekter. 

Läs mer om demensutredning

Vem utreder demens?

Kan man testa sig själv för demens?

Om du eller någon närstående visar tecken på en demenssjukdom bör du kontakta en läkare och göra en demensutredning, eller minnesutredning som det också kallas. En demensutredning kan göras av din vanliga läkare på vårdcentralen. Vid en demensutredning undersöks du på olika sätt för att ta reda på om du har en demenssjukdom, eller om dina besvär beror på något annat. Det sker genom undersökning av hjärnans och kroppens funktioner med samtal, testning och provtagningar.

Läs mer om demensutredning

Hur bemöter man en person med demens?

När du ska hjälpa eller bemöta en person med demenssjukdom kan det vara svårt att veta hur du ska göra. Personer med svår demens har ofta problem med att uttrycka sig och minns inte vad som hänt.  

Här är några goda råd för att bemöta en person med svår demens:

  • Skapa förtroende

Se till att närma dig personen framifrån, så att hen kan se dig. Berätta vem du är och fråga om du kan hjälpa till. Tala lugnt med ett lågt tonläge. Om du är stressad, försök att inte visa det. Stress smittar lätt av sig och förstärker demenssymptomen.

  • Bekräfta personens upplevelser

Visa att du vill ställa dig på personens sida. Du kan till exempel säga till den som är orolig och samtidigt arg att ”Jag ser att du verkar upprörd. Vill du berätta vad som är fel?” eller ”Var inte orolig. Jag vill bara hjälpa dig.”

  • Tala långsamt med korta meningar

Fråga en sak i taget och ge personen längre tid att svara än du normalt brukar göra. Kanske kan hen besvara dina frågor men behöver mer tid för att få ordning på tankarna. Prova att använda alternativ till frågor, till exempel ”Dina anhöriga är nog oroliga för dig” i stället för ”Vill du komma hem?”.

Vill du veta mer om hur du bemöter en person med demens? Bli Demensvän! 

Läs mer

När slutar demenssjuka att äta?

Vid ett sent skede av demenssjukdomen är ätproblem vanliga. Det kan vara svårt att avgöra om en svårt demenssjuk persons beteende betyder att hen inte vill äta eller inte kan. Enligt Gerd Faxén, leg dietist vid Karolinska Institutet är det därför viktigt med kontinuitet i matsituationen så långt det är möjligt, för att på bästa möjliga sätt kunna tolka den sjukas egen vilja i livets slutskede. Att i detta skede påbörja behandling med sondnäring kan vara till större skada än nytta, enligt aktuella riktlinjer.

Läs mer om demens

Varför blir vissa demenssjuka elaka?

Cirka 80 procent av patienterna med demens löper risk att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD. Det är ofta en stor utmaning att möta personer med förändrat beteende och med psykologiska symptom vid demens. Aggressivt beteende kan plötsligt dyka upp utan någon uppenbar orsak eller kan vara ett resultat från en frustrerande situation. Oavsett orsak bör vi försöka förstå varför en person blir arg eller upprörd.

  • Är personen trött för att han/hon inte vilat eller sovit tillräckligt?
  • Är det biverkan av mediciner som orsakar aggressivitet?
  • Kan inte personen förmedla om han eller hon har smärta?
  • Är personen överstimulerad av höga ljud, stimmig miljö eller oordning?
  • Känner sig personen vilse?
  • Frågar du för många frågor eller kommer med för många påståenden?
  • Är dina instruktioner enkla och lätta att förstå?
  • Tar personen in din stress och irritation?
  • Är du negativ och kritisk?

Tips! Försöka att identifiera den omedelbara orsaken. Vad hände precis innan reaktionen triggade igång beteendet? Fokusera på känslan inte på fakta? Koncentrera inte på specifika detaljer utan se till personens känslor bakom orden. Bli inte arg eller upprörd. Ta inte ett ilsket beteende som personligt. Personen är kanske inte nödvändigtvis arg på dig. Var positiv, uppmuntra, tala långsamt och lugnande. Undersök omgivningen och anpassa den för att undvika liknande situationer. Försök med lugnade aktiviteter t.ex. musik, massage, eller gymnastik för att minska problemet. Kanske kan man lämna personen i fred en stund.

Källa: Svenskt Demenscentrum

Telefonrådgivning 

Demensförbundets telefonrådgivning är tillgänglig för våra medlemmar i stort sett årets alla dagar, mellan klockan 08.00-22.00.

Rådgivning

Vad finns det för orsaker till demens?

Vad orsakar demens?

Demens är vanligare i hög ålder, men det är inget naturligt åldrande. Demens orsakas av hjärnskador som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen och innebär att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis på grund av blodproppar, blödningar eller förkalkningar i blodkärlen. Även alkoholmissbruk och en rad andra sjukdomstillstånd kan i en del fall leda till demens. 

Läs mer om demens

Kan man få demens av att dricka för mycket alkohol?

Hjärnans nervceller är känsliga för alkohol. Måttliga mängder har i vissa studier visat sig vara positivt för nervcellerna. Större mängder är definitivt av skada. En omfattande alkoholkonsumtion under en längre tid kan leda till alkoholdemens, även kallad Wernicke-Korsakoffs syndrom, en demenssjukdom orsakad av näringsbrist på vitamin B1. Säkra uppgifter saknas på hur vanligt det är att svår demens orsakas av alkoholism. 

Läs mer om alkoholdemens:

Kan sömnproblem öka risken för demens?

Det finns studier som pekar på ett samband mellan sömnstörningar och risken att drabbas av demenssjukdom. Men evidensen är oklar, enligt Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och styrelseledamot i Demensförbundet.   

Läs mer om demens

Kan en smäll mot huvudet ge demens?

I november 2020 uppmärksammades att fem av Englands elva VM-spelare från 1966 utvecklat någon form av demenssjukdom. Tidigare amerikanska studier har visat att 43 procent av amerikanska spelare inom NFL har tecken på traumatiska hjärnskador. Enligt Bengt Winblad, professor vid Karolinska institutet, finns det en koppling mellan upprepande slag mot huvudet och ökad risk att drabbas av demenssjukdom senare i livet. ”Det visar ett klart samband mellan traumatisk hjärnskada och senare demensutveckling. Det är inte så stark koppling med ett milt engångstrauma, men har man upprepade trauma eller ett kraftigare trauma så ökar sambandet.”

Läs mer om demens

Kan demens leda till depression?

Cirka 80 procent av patienterna med demens löper risk att drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom, BPSD, under sina sjukdomsfaser, där depression är vanligt. Depression behöver behandlas oavsett när den dyker upp. Effektiv behandling finns i form av antidepressiva läkemedel. 

Läs mer om demens

Kan stress leda till demens?

Studier har visat på kopplingar mellan stress och en ökad risk att drabbas av demens men sambandet är oklart. Glömska eller upplevelser av att minnet sviker under stressiga perioder i livet behöver inte vara ett tecken på demens. Om du misstänker att du eller någon närstående visar tecken på en demenssjukdom kan du kontakta en läkare och göra en demensutredning, eller minnesutredning som det också kallas. 

Läs mer om demensutredning

Kan Parkinson leda till demens?

Personer med Parkinsons sjukdom har 4–6 gånger högre risk att drabbas av demens än normalbefolkningen. Risken påverkas av hur länge man haft sjukdomen, hög ålder och sjukdomens svårighetsgrad. 

Läs mer om demens vid Parkinsons sjukdom

Kan man köra bil om man har demens?

I princip är det förbjudet att köra bil om man har en demensdiagnos. I undantagsfall kan lindrig demens förenas med fortsatt körkortsinnehav för personbil, om symtomen inte bedöms påverka trafiksäkerheten. I sådana fall ska läkaren pröva personens körkortslämplighet på nytt inom ett år. Att inte längre få köra bil kan vara en känslig fråga. Därför bör både den som direkt berörs och dennes anhöriga finnas med i diskussionen kring bilkörning och körkortsinnehav.

Telefonrådgivning 

Demensförbundets telefonrådgivning är tillgänglig för våra medlemmar i stort sett årets alla dagar, mellan klockan 08.00-22.00.

Rådgivning

När är det dags att flytta till ett boende vid demenssjukdom?

En viktig princip inom den svenska demensvården är att människor ska ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt. När det inte längre fungerar att bo hemma med hemtjänst finns det särskilda demensboenden att flytta till. Ett första steg kan vara att bo kortare perioder hemifrån, så kallad växelvård. Men det finns också möjlighet att flytta permanent till ett demensboende.

Du har alltid rätt att ansöka om plats på äldreboende hos kommunen. Det är kommunen som beviljar och subventionerar plats men ett äldreboende kan drivas antingen av kommunen själv eller av ett företag eller ideell organisation som är godkänt av kommunen.

Läs mer om demensboende

Vad är en demensby?

En demensby är en boendeform som är fullt ut anpassad till personer med kognitiv svikt, där alla ska ha möjlighet att röra sig fritt. Demensbyar har beskrivits som en välkomnande miljö som är så lik det vanliga samhället som möjligt. Det kan till exempel finnas affär, restaurang, café, skönhetsanläggning, motionsanläggning och pool med bastu och plats för anhöriga och frivilliga som vill hjälpa till i aktivitetsutbudet. Modellen kommer från Holland och finns även i Sverige, i bland annat i Vellinge.

Läs artikeln i Demensforum nr 3 2019!

Demensforum nr 3 2019 (PDF)

Hjälper kokosolja mot demens?

I dag finns inget vetenskapligt stöd för att något naturläkemedel eller vitamintillskott, exempelvis gurkmeja, kokosfett eller ginkgo biloba har någon gynnsam effekt vid demenssjukdomar. Fortfarande finns inget botemedel för människor med alzheimer utan endast symptomlindrande läkemedel som kan ha effekt i ett tidigt skede av demenssjukdomen. 

Läs mer om demens