Ny forskning från Lunds universitet visar för första gången var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimer uppstår. Det kan leda till att sjukdomen upptäcks tidigare och i framtiden förklara varför den uppstår.
Forskningen har tidigare visat att Alzheimers sjukdom startar 10-20 år innan symptomen bryter ut. Man vet också att ett visst ämne som heter beta-amyloid ansamlas i hjärnbarken när det sker, men inte orsaken till det.
Nu har forskare visat exakt var i hjärnan som sjukdomen börjar.
–
Vi fann att det är i vissa delar av hjärnan, framförallt i mittdelarna
av hjärnbarken, säger Oskar Hansson, professor och överläkare vid
minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus.
Lång tid innan symptom
Ansamlingen sker i samma delar av hjärnan som ingår i något som heter
Default mode-nätverket, som är mest aktivt när en person till exempel
dagdrömmer.
– Trots att det tar 10-20 år innan man får några symptom
och nervcellerna börjar dö, så såg vi att redan då var aktiviteten hos
de här nervcellerna i regionerna förändrad, säger Oskar Hansson.
Vetskapen om var förändringen börjar gör att forskarna kan fokusera på det området, för att bättre förstå vad som händer och så småningom förklara varför sjukdomen uppstår.
Vad kan det betyda för den enskilde patienten?
– Om man får en ökad förståelse om varför man får Alzheimers sjukdom, så ökar chanserna att kunna ta fram bromsande eller botande läkemedel. Och förbättrad diagnostik gör att vi kan upptäcka fler patienter som kan få den hjälp de behöver, säger Sebastian Palmqvist, docent och läkare vid Skånes Universitetssjukhus.
Kommer spännande resultat
Screening-metoden som används för att hitta personer som riskerar att utveckla Alzheimer senare i livet, är idag inte tillgängliga för alla.
– I dagsläget är det inte aktuellt med en allmän screening, utan det här är främst för läkemedelsprövningar, säger Sebastian Palmqvist.
Därför håller forskargruppen nu på att utveckla en enklare metod för att kunna bedöma riskerna.
– Men den metoden kan inte bli aktuell förrän en riktad behandling mot ansamlingen av beta-amyloid har hittats, förklarar Sebastian Palmqvist.
Framtiden verkar lovande. Det kommer spännande resultat inom en femårsperiod, där vi får reda på om vi kommer att ha specifik behandling mot beta-amyloid.
Text: Helena Bohm Nilsson
Foto: Scandinav Bildbyrå
Källa: www.svt.se, 2017
