Forskning på vaccin mot Alzheimer visar lovande resultat

Alzheimervaccinet CAD106 har rest stora förhoppningar. De tidiga fas 1 och fas 2-studierna har utförts i Sverige. En fas 3-studier inleds nu i USA, där vaccinet under cirka fem år kommer att testas kliniskt på patienter med en genuppsättning som placerar dem i riskzonen för att få sjukdomen. Dessa patienter har riskallelen (APOE4) i två upplagor i sin APOE-gen (allel betyder genvariant.)

-    Den som har denna gen löper tio gånger större risk än andra att drabbas, men det är inte säkert att det sker, säger professor Bengt Winblad vid Karolinska institutet Alzheimercentrum i Huddinge, som står bakom den svenska studien och har 24 års erfarenhet från demensforskning.

Utvecklandet av DAD 106 finansieras av läkemedelsbolaget Novartis, och vaccinet kan komma ifråga för patienter med mild till måttlig alzheimer. Det är avsett att aktivera kroppens eget immunförslag mot beta- amyloid, ett ämne som man tror bildar det plack som dödar nervceller i hjärnan. Proteinet ATT (amyloid prekursorprotein) i nervcellernas membran bryts normalt ned, men hos patienter med Alzheimers sjukdom bildar det i stället skadlig beta- amyloid.

Aktiv och passiv vaccinering

Bengt Winblad understryker att man måste skilja mellan aktiv och passiv vaccinering. Vid aktiv vaccinering injiceras beta- amyloid för att aktivera kroppens eget immunförsvar, vid passiv immunisering injicerar man antikroppar som framställts från djur.

Tidigare försök med alzheimervaccin avbröts på grund av för allvarliga biverkningar. Nu har forskarna förändrat vaccinet så att det bara påverkar beta- amyloidet, och tester har visat att 80 procent av patienterna utvecklade skyddande antikroppar.
Flera projekt antyder lovande resultat för att bekämpa sjukdomen, vars upphov vi ännu inte är säkra på mot vilken det finns någon bot.

Positiva resultat

En engelsk studie har visat positiva resultat av försöken att hejda nedbrytningen av nervceller hos möss genom att kombinera två redan befintliga preparat (forskarna vill ännu inte ange vilka) egentligen avsedda för andra sjukdomar. Om kliniska tester visar sig positiva kan behandling av alzheimerpatienter inleds ganska snabbt, eftersom de aktuella preparaten redan finns på marknaden. Annars är utvecklingen av ett nytt läkemedel en tidskrävande och kostsam process i flera faser för att bland annat utröna eventuella biverkningar. I fas 1 provas det på människor för att avgöra om det är toxiskt (giftigt) eller ej. I fas 2 fastställs den lämpliga dosen. Fas 3 krävs för registrering och kan ta 7-8 år och kosta kring en och en halv miljard – vilket betyder att läkemedlet blir dyrt om det kommer ut på marknaden.

Verksam bromsmedicin

Läkemedelsföretaget Eli Lillys preparat Solanezumab har visat sig verksamt som bromsmedicin för att mildra minnesförlust hos patienter med lätt alzheimer och har beskrivits som ett genombrott i forskningen. Men sjukdomen är fortfarande svårdiagnostiserad, så vad som skulle behövas är metoder som visar risk för alzheimer så tidigt att man kan sätta in förebyggande behandling. Solanezumab ges till patienter som redan hardrabbats av skador på nervcellerna.

Bengt Winblad nämner även Aducanumab, ett preparat från Biogen Idec med antikroppar tillverkade på djur, men humaniserade så att de inte ger motreaktioner. Det är då fråga om immunoterapi, inte vaccination. Här har bara gjorts en tidig studie med fyra olika doser plus placebo. Tidigare resultat visar att ju större dos, desto bättre effekt – men också större biverkningar.

Text: Anders Mathlein
Foto: Tomi Lombar

Bengt Winblad, med över 20 års erfarenhet från demensforskning, är professor vid Karolinska Institutets Alzheimercentrum.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår