Valet 2026

Vi behöver se till så att alla människor enklare och snabbare får rätt vård. Vården ska självklart vara likvärdig i hela landet. Vården behöver mer resurser, och långsiktig och stabil finansiering. Därför vill vi införa en bottenplatta, som gör att statsbidragen räknas upp med inflationen. Vi vill också satsa mer pengar på personalen, bland annat för att korta vårdköerna.

Centerpartiet vill stärka primärvården i hela landet, särskilt på landsbygden och där tillgången är som sämst. Fler ska få en fast läkare och vi vill se ett större statligt ansvarstagande för kompetensförsörjningen av vårdpersonal. Vi vill öka det statliga ansvaret för en jämlik tillgång till läkemedel i hela landet och införa en nationell jämförelsetjänst via 1177 för att patienter enklare ska kunna söka vård där köerna är kortare.

Liberalerna vill att demensvården ska vara likvärdig i hela landet, med snabbare utredningar, bättre kvalitet och rätt behandling. Vi vill korta väntetiderna för diagnos, stärka kvaliteten genom bättre uppföljning, satsa på mer kunskap och utbildning och utveckla det förebyggande arbetet. Därför har Liberalerna i regering tagit initiativ till en nationell demensstrategi. Människor med demens ska leva värdiga och meningsfulla liv – hela livet.

Vårdköerna måste kortas. Regeringen har gjort riktade satsningar på detta, vilket har börjat ge positiva resultat. Regeringen har tagit fram en läkemedelsstrategi med syftet att alla patienter ska ha en likvärdig tillgång till läkemedel i hela landet. För 2026 har regeringen och SKR slutit en överenskommelse om statens bidrag till regionerna för tillgång till bra och kostnadseffektiva läkemedel, oavsett var man bor. Sammanlagt handlar det om 41,5 miljarder kronor.

Kristdemokraterna anser att staten ska ta över ansvaret för hälso- och sjukvården inklusive läkemedel – för en mer jämlik vård. Dagens uppdelning i 21 regioner fungerar dåligt. Alla med misstänkt demens ska få kvalificerad utredning, diagnos och behandling. Regeringens demensstrategi betonar både förebyggande arbete och vikten av att personer med demens ska kunna leva ett värdigt och meningsfullt liv med stöd av en kunskapsbaserad vård och omsorg.

För oss i Sverigedemokraterna är det en övergripande och viktig fråga att förutsättningarna för sjukvård behöver bli mer jämlik över riket. Detta ska ske genom ett stärkt statligt huvudmannaskap. Politiken, både i riksdagen och på lokal nivå, måste prioritera resurser till välfärdens kärnuppdrag. Dit räknas självklart äldrevård.

Vi vill stärka den kommunala primärvården och hemsjukvården så att vård i hemmet fungerar på riktigt, med fast personal och god kontinuitet. Det ska vara lätt att snabbt få kontakt med läkare eller sjuksköterska. Fler med geriatrisk kompetens behövs i både regioner och kommuner. Avlastning, korttidsplatser och dagverksamhet måste byggas ut. Det krävs också bättre samordning mellan kommun och region så att inte närstående tvingas agera samordnare i ett splittrat system.

Den anhörigstrategi som togs fram av den förra socialdemokratiska regeringen var ett viktigt steg för att öka stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt i hela landet. Redan idag finns verksamheter i kommunerna som syftar till att stödja anhöriga. Den 1 juli kommer nya regler som bland annat innebär att socialnämnderna ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det är välkomna förändringar.

Anhöriga kan lämnas ensamma med sin oro, sin sorg och sina praktiska utmaningar om de inte aktivt involveras i vården. Vi vill att stöd alltid ska kunna erbjudas – praktiskt, socialt och psykologiskt. Miljöpartiet driver därför att alla vårdcentraler ska ha minst en psykolog för att stöd ska kunna ges
snabbt, utan remiss. Närstående ska inte enbart betraktas som mottagare av stöd, utan också som en viktig resurs för vården. Vi vill därför höja anslagen till patientorganisationer.

Vi vill införa en nationell anhörigstrategi som säkerställer att alla kommuner erbjuder ett bra grundstöd, som till exempel en fast kontaktperson, avlastning och dagverksamhet. Vi vill också skapa en större ekonomisk trygghet genom att utreda en ny lag om ersättning för vård av nära anhörig (VAN), liknande ersättningen för vård av barn (VAB).

Den som har demens måste få det stöd den har rätt till. Samtidigt måste anhörigstödet stärkas. Vi vill att anhöriga ska avlastas genom kontaktpersoner (case managers) som hjälper till med vårdlogistik. Den nationella anhöriglinjen behöver stärkas ytterligare. Det kommunala anhörigstödet behöver utvecklas och breddas. Dessutom vill vi införa möjligheten till vård av föräldrar (VAF). Den som tar hand om äldre föräldrar ska inte behöva gå ner i arbetstid eller få en ohållbar livssituation.

För Moderaterna är det angeläget att stödet till anhöriga förtydligas och stärks. Regeringen satsar 150 miljoner kronor i generellt anhörigstöd för 2026 och 300 miljoner för 2027 och framåt. Samhället behöver stötta anhöriga som tar hand om närstående. Det är viktigt för att förebygga ohälsa. Stödet ska vara utformat utifrån den anhörigas behov, snarare än den anhörige som har en sjukdom.

Att vara anhörigvårdare ska alltid vara frivilligt, och kommunerna ska erbjuda stöd till dem som tar detta ansvar. Stödet ska vara individuellt anpassat och utformas i dialog med vårdaren utifrån dennes behov, önskemål och förutsättningar. Vi kristdemokrater arbetar därför för att varje anhörig ska ha en fast anhörigkontakt att vända sig till och att det ska finnas en stödlinje dit anhöriga kan ringa.

I samarbete med regeringen har vi föreslagit att stödet till den som vårdar eller stöder en närstående tydliggörs och förstärks i lag. Det innebär bland annat att socialnämnden ska erbjuda information, vägledning och stöd till anhörigvårdare för att underlätta planering och hantering av vårdinsatser. Vi planerar att införa en nationell anhöriglinje samt anhörig-kontaktpersoner som ska ge stöd, svara på frågor och hjälpa till att navigera i vårdsystemet.

Hälsa är inte främst en individuell livsstilsfråga, utan formas av samhällets villkor. Ojämlikhet och fattigdom skapar ohälsa. Samhället måste skapa förutsättningar för rörelse, gemenskap och kultur i alla delar av landet. En stark offentlig välfärd, goda arbetsvillkor och minskad ekonomisk otrygghet är förutsättningar för folkhälsa. En hälsosam kost är också en fråga om kostnader. Vi kämpar för att matjättarna ska sänka sina priser.

Fysisk rörelse, aktivitet och sammanhang stärker de flesta människors hälsa och välmående. Därför ska idrotten och förenings- och friluftslivet stödjas, med särskilt mål att deltagandet ska breddas. Fler vuxna behöver också erbjudas hälsoundersökningar och få stöd i att utveckla mer hälsosamma levnadsvanor.

Ett proaktivt folkhälsoarbete är viktigt. Det handlar om allt ifrån kost- och levnadsvanor till hur vi planerar våra samhällen för att minska hälsoskadliga luftföroreningar och buller samtidigt som vi underlättar vardagsmotion genom gång- och cykelvänliga miljöer och skydd av tätortsnatur. Fysisk aktivitet på recept ska skrivas ut oftare och ingå i högkostnadsskyddet. Naturaktivitet på recept bör öka. Vi vill stärka föreningsliv och civilsamhälle.

Centerpartiet vill ha ett brett förebyggande folkhälsoarbete genom hela livet. Vi vill uppmuntra till fysisk aktivitet hos barn och unga, bland annat med pulshöjande aktiviteter i skolan varje dag. Vi vill också införa ett nationellt äldrehälso-vårdsprogram med förebyggande insatser, som innehåller hälsosamtal om livsstil, kostnadsfria vaccinationer och screening.

Liberalerna vill stärka folkhälsovården, förbättra tillgången till fysisk aktivitet och uppmuntra hälsosam kost, särskilt i skolor och offentliga institutioner. Vi vill också öka tillgången till mental hälsovård och minska stigma kring psykisk ohälsa. Genom utbildning och förebyggande åtgärder vill vi ge alla, från unga till äldre, verktyg för att leva hälsosamt och minska risken för sjukdomar som demens.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela medel för att implementera FINGER-modellen, som kan användas för att förebygga demenssjukdomar genom att träna hjärnan, matvanor och en hälsosam livsstil.

Människors hälsa påverkas av en lång rad politiska åtgärder inom exempelvis arbetsmarknad, ekonomi och den enskildes möjligheter att påverka sin egen vardag. Ett stort ansvar för hälsan ligger på den enskilde, men våra myndigheter måste i större utsträckning stötta enskilda till bättre levnadsvanor exempelvis genom information om att sjukdomar som demens faktiskt kan förebyggas genom motion, social samvaro, aktivering och bättre kost.

Från politisk synvinkel är det till exempel utbildningsväsendet och sjukvården som ska informera allmänheten om hälsosamma val. Sen ska vi vara ambitiösa med att tillhandahålla möjligheter till motion genom tillgång till idrottshallar, naturområden och så vidare.

Vi vill att personer som ska jobba med äldre måste genomgå en registerkontroll innan anställning, för att öka tryggheten för brukarna. Utöver det vill vi möjliggöra för uppföljande bakgrundskontroller under pågående anställning. Sedan måste det finnas tydliga och trygga rutiner för att slå larm när något inte står rätt till, och visselblåsarskyddet ska stärkas. Både brukare och personal ska känna sig trygga med att missförhållanden tas på allvar.

Övergrepp mot äldre och demenssjuka är avskyvärt. För att stärka omsorgen behövs satsningar på personalen – vi vill göra en riktad satsning på 2 miljarder kronor på mer personal, motsvarande cirka 4 000 nya medarbetare. Vi vill också permanenta och förstärka äldreomsorgslyftet så att fler i hemtjänst och på särskilda boenden har undersköterskekompetens. Vi måste vända utvecklingen där andelen utbildad personal minskar – och införa språkkrav i äldreomsorgen.

Övergreppen är avskyvärda och vi måste göra allt i vår makt för att förhindra det! Vi vill stärka personalens kunskap att upptäcka och agera vid missförhållanden, kommuner och anordnare måste se till att kräva utdrag ur såväl belastningsregister och även misstankeregister vid rekrytering. Samtidigt behövs mer resurser till äldreomsorgen och arbetsmiljön, så fler vill arbeta där och äldre slipper ständiga personalbyten. Vi vill även inrätta en nationell äldreombudsman för att stärka de äldres rätt.

Centerpartiet vill se en obligatorisk chefsutbildning och färre medarbetare per chef inom äldreomsorgen. Tryggheten ska stärkas genom registerutdrag vid anställning och kontinuerliga kontroller. Samarbete mellan kommun, polis och andra myndigheter måste stärkas. Vi vill också stärka individens medbestämmande i omvårdnadssituationen så att den utförs av personal som man känner sig trygg med.

Sexuella övergrepp är oacceptabelt och måste få allvarliga konsekvenser. Liberalerna vill införa ett lagkrav på utdrag ur belastningsregistret vid anställning inom hemtjänst, äldreomsorg, LSS och andra verksamheter där personal arbetar nära vuxna personer i beroendeställning. Personer som begått sexuella övergrepp ska inte kunna arbeta i närheten av äldre eller personer med demenssjukdom.

Den 1 mars infördes bakgrundskontroller för personal inom äldreomsorgen och kommuner kan begära utdrag ur både belastnings- och misstankeregister vid nyanställning. Moderaterna vill att kontrollerna ska vara obligatoriska och att de också ska kunna göras under befintlig anställning. Moderaterna vill också att äldre ska få välja kön på sin omsorgspersonal.

Kristdemokraterna anser att alla kommuner och vårdgivare ka vara skyldiga att kräva utdrag ur belastningsregistret för nyanställningar inom hemtjänsten, vård- och omsorg. Kristdemokraterna vill också införa ett nationellt avstängningsregister för personal inom vård- och omsorgsyrken för att förhindra att personer som misstänks för övergrepp kan fortsätta arbeta med äldre på en ny arbetsplats.

Det krävs en tydligare kravprofil för dem som ska arbeta med äldre och sköta deras intimhygien. Vi har tillsammans med regeringen gett arbetsgivaren möjlighet att begära bakgrundskontroller för dem som arbetar med detta. Dessa kontroller bör vara obligatoriska. Vårdtagaren ska också kunna välja bort manlig personal och kommunen måste agera mycket mer resolut mot misstänkta övergrepp.