Telefonrådgivning0485 - 375 75

Debatt: Låt krisen bli startskottet för framtidens demensvård

Coronakrisen skapar mänskliga tragedier när smittan sprids på landets äldreboenden. Men mitt i allt elände ser vi också exempel där chefer och personal visar prov på god vilja och en imponerande uppfinningsrikedom. Låt oss dra nytta av dessa erfarenheter och ta ett gemensamt grepp för att utveckla demensvården, skriver Pär Rahmström, ordförande i Demensförbundet.   

Äldreboende

De senaste veckorna har larmen om smittspridning på landets äldreboenden duggat tätt. Värst har smittan spridits i Stockholmsregionen. Covid-19 har drabbat 212 av Stockholms 400 äldreboenden, enligt de senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheten. För att förhindra att motsvarande utveckling sker i resten av landet är det viktigt att titta på vad som gått fel, men också vad man gör rätt på de boenden som lyckats hålla smittan borta.

Låt oss börja med att konstatera att de som bor på äldreboenden i allmänhet är ganska sjuka. Cirka 90 procent har en demenssjukdom, och bland de som har hemtjänst rör det sig om cirka en tredjedel. Det betyder att de är i stort behov av hjälp med intima saker som exempelvis dusch och toalettbesök, vilket i sin tur innebär att både personalen och de boende riskerar att utsättas för höga smittdoser.

Folkhälsomyndigheten gick i förra veckan ut med rekommendationer om vikten av basal hygien och att personalen använder munskydd eller visir i nära kontakt med de boende. Detta är något vi och flera äldreforskare redan tidigare föreslagit. För att säkra tillgången på engångsskydd i de situationer när en boende har konstaterad covid-19 har framsynta boenden sett till att all personal lär sig använda återanvändbara munskydd och visir i övriga situationer.

Ett annat känt problem är det stora antalet personer som jobbar med varje vårdtagare. I hemtjänsten kan det i snitt vara 16 personer under en tvåveckorsperiod, och på äldreboenden kan det röra sig om 8-9 personer samtidigt som personalen har en mängd olika vårdtagare. De förslag som nyligen presenterats av bland annat Centerpartiet, Kristdemokraterna och Västerpartiet om betald utbildning under arbetstid för att möjliggöra fasta anställningar är lovande och något vi inom Demensförbundet länge efterlyst.

I det akuta läge vi nu befinner oss i är det också väldigt viktigt att de som är infekterade vårdas isolerade från andra boende, så kallad kohortvård. Personer med demens har ofta svårt att upprätthålla en självvald isolering på sina rum och då krävs en särskild avdelning med särskild personal som inte rör sig mellan avdelningarna. Vi ser tydliga tecken på att det är en framgångsfaktor för att hålla smittan borta.  

Självklart är också att de personer med demenssjukdom som vårdats på sjukhus på grund av covid-19 först måste testas negativt innan de kan återvända till sitt ordinarie äldreboende. I dagsläget är det många som skickas tillbaka efter att ha varit symtomfria i 48 timmar, men många med demens har svårt att adekvat uppge sina symtom, vilket innebär en stor risk att de fortfarande är smittsamma. Om testning visar att covid-19 har tagit sig in på ett äldreboende bör testningen upprepas tills smittspridningen avstannat helt.

De äldreboenden som hanterat smittan på ett bra sätt har också det gemensamt att de är väldigt duktiga på information. Såväl personalen som de boende och de anhörigas trygghet bygger på att ledningen är öppen samt att alla får den kunskap och information man behöver för att förstå riskerna och veta hur man hanterar dem. Att däremot undanhålla information om smitta av en livshotande sjukdom för att motverka ryktesspridning, som varit fallet på ett uppmärksammat boende i Stockholm, är både oetiskt och direkt kontraproduktivt.

Följer man de goda exemplen ser vi inom Demensförbundet inget skäl till att inte tillåta besök av anhöriga. Det är inte de anhöriga som dragit in smittan, den kom i de flesta fall in efter att besöksförbudet infördes den 18 mars. Det är också osäkert om det finns något lagstöd för att hindra människor att ta emot besök i den egna bostaden.

Också här hittar vi flera exempel på kreativa lösningar för att undvika smitta. Härom veckan kunde kvinna i Småland fira 90-årsdagen med vänner och släktingar i trädgården med bord och stolar utställda inom säkra avstånd.

Det saknas med andra ord varken god vilja eller idéer inom äldrevården i Sverige. Den fungerar i vissa fall alldeles utmärkt. Vad som behövs är en övergripande nationell strategi och gemensamma krafttag där vi tar vara på alla de goda erfarenheter och exempel som finns. Då kan våra äldre får den vård och omsorg som var och en behöver – i hela Sverige. 

Pär Rahmström
Ordförande i Demensförbundet

Bli medlem Ge en gåva Upp
Telefonrådgivning 0485 - 375 75