Text: Petra Tegman, Demensförbundet och Lovisa Alveryd Sondéll, Institutet för Medicinsk Rätt AB
Att få rösta är en viktig och grundläggande demokratisk rättighet och för många också en självklar del av livet. När en kognitiv sjukdom (demenssjukdom) påverkar minne, förståelse eller förmågan att fatta beslut kan det väcka frågor hos närstående: Hur kan jag hjälpa till på ett bra sätt? Vad säger lagen? Och hur gör jag för att stötta utan att påverka?
Personer som uppfyller kraven för rösträtt har rätt att delta i val. En diagnos på en kognitiv sjukdom innebär inte att rätten att rösta försvinner. Som närstående kan du vara ett viktigt stöd, både praktiskt och emotionellt, men det är alltid den enskilda personens egen vilja som ska stå i centrum.
Att hjälpa någon att använda sin demokratiska rättighet handlar om lyhördhet och omtanke. Genom att känna till både de juridiska ramarna och de etiska principerna kan du bidra till att din närstående får behålla sitt självbestämmande, sin värdighet och sin röst på sina egna villkor.
Det övergripande etiska målet är enkelt, men kräver eftertanke: att skydda personens självbestämmande och rösträtt utan att styra valet åt honom eller henne.
För vems skull?
En viktig fråga att fundera över är: Vill personen själv rösta? Utgå från personens egen vilja i situationen. Din roll är att hjälpa till med det praktiska – inte att påverka valet. Du får inte välja parti åt personen eller utgå från vad du tror att personen skulle ha röstat på.
Om personen blir stressad, ledsen eller tydligt visar att hen inte vill fortsätta, bör röstningen avbrytas.
Grundläggande principer
När en person med kognitiv sjukdom ska rösta bör tre grundläggande principer alltid stå i centrum:
- Autonomi (självbestämmande) Personen ska bestämma själv om och hur hen vill delta. Stödet ska hjälpa personen att uttrycka sin egen vilja, inte ersätta den.
- Värdighet och integritet Valet är personligt och valhemligheten ska skyddas. Ingen får pressa, manipulera eller styra personen att rösta på ett visst sätt.
- Rättvisa och delaktighet Kognitiv sjukdom ska inte i sig vara ett hinder för att delta i valet. Tydlig information och praktiskt stöd kan göra det möjligt för personen att utöva sin rösträtt.
8 snabba fakta: Vad får du göra i vallokalen?
Du FÅR:
✅ följa med och ge praktiskt stöd
✅ hjälpa till att hämta valsedlar som personen själv har valt
✅ hjälpa personen att göra i ordning rösten utifrån hens instruktioner
✅ be röstmottagarna om hjälp
Du får INTE:
❌ välja parti åt personen
❌ föreslå eller styra personen mot ett visst parti
❌ rösta utifrån vad du tror att personen skulle ha valt
❌ pressa eller tvinga personen att rösta.
Så gör du i praktiken
Att omsätta principerna i handling handlar mycket om hur du kommunicerar och agerar i situationen:
● Ställ öppna frågor
Om din närstående är osäker, undvik att nämna enskilda partier. Fråga istället vad hen själv tycker är viktigt i samhället och ge tid att tänka.
● Var neutral
Om personen frågar vad du själv röstar på, försök att hålla ditt eget val utanför. Uppmuntra i stället personens egna funderingar.
● Respektera tvekan
Om personen visar oro, stress eller tydligt inte vill, är det viktigt att respektera detta. Att rösta ska vara frivilligt och tryggt, aldrig kravfyllt.
● Ge praktisk hjälp
Du kan hjälpa till med det praktiska i röstningen om personen behöver och vill ha hjälp. Det viktiga är att du följer personens egna instruktioner och inte fattar beslutet
åt hen.
Vad säger lagen?
En person med kognitiv sjukdom behåller sin rösträtt. Vallagen ger också möjlighet till hjälp vid röstningen för den som behöver det på grund av funktionsnedsättning eller liknande. Väljaren kan få hjälp av röstmottagare och kan också anlita ytterligare en person, till exempel en närstående. Om en närstående hjälper till bakom avskärmningen ska en röstmottagare vara med. Hjälpen ska utgå från väljarens egna vilja och instruktioner. Röstmottagarna har tystnadsplikt.
Du kan kontakta din kommun i förväg för att få mer information om vilka hjälpmedel och anpassningar som finns i den lokal där du ska rösta.
Om personen har svårt att ta sig till en vallokal kan du också kontakta kommunen för information om ambulerande röstmottagning. Det innebär att en röstmottagare kan komma till personen för att ta emot rösten.
Om personen inte längre kan uttrycka sin vilja
Om den kognitiva sjukdomen har gått så långt att personen inte längre kan uttrycka hur hen vill rösta, får någon annan inte fatta det beslutet åt personen. En anhörig, god man eller förvaltare får alltså inte välja parti utifrån vad personen tidigare uttryckt eller vad man tror att personen skulle ha valt.
