Forskare visar:

Här uppstår Alzheimers sjukdom

Ny forskning från Lunds universitet visar för första gången var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimer uppstår. Det kan leda till att sjukdomen upptäcks tidigare och i framtiden förklara varför den uppstår.

Forskningen har tidigare visat att Alzheimers sjukdom startar 10-20 år innan symptomen bryter ut. Man vet också att ett visst ämne som heter beta-amyloid ansamlas i hjärnbarken när det sker, men inte orsaken till det.

Nu har forskare visat exakt var i hjärnan som sjukdomen börjar.
- Vi fann att det är i vissa delar av hjärnan, framförallt i mittdelarna av hjärnbarken, säger Oskar Hansson, professor och överläkare vid minneskliniken vid Skånes Universitetssjukhus.

Lång tid innan symptom

Ansamlingen sker i samma delar av hjärnan som ingår i något som heter Default mode-nätverket, som är mest aktivt när en person till exempel dagdrömmer.
- Trots att det tar 10-20 år innan man får några symptom och nervcellerna börjar dö, så såg vi att redan då var aktiviteten hos de här nervcellerna i regionerna förändrad, säger Oskar Hansson.

Vetskapen om var förändringen börjar gör att forskarna kan fokusera på det området, för att bättre förstå vad som händer och så småningom förklara varför sjukdomen uppstår.

Vad kan det betyda för den enskilde patienten?

- Om man får en ökad förståelse om varför man får Alzheimers sjukdom, så ökar chanserna att kunna ta fram bromsande eller botande läkemedel. Och förbättrad diagnostik gör att vi kan upptäcka fler patienter som kan få den hjälp de behöver, säger Sebastian Palmqvist, docent och läkare vid Skånes Universitetssjukhus.

Kommer spännande resultat

Screening-metoden som används för att hitta personer som riskerar att utveckla Alzheimer senare i livet, är idag inte tillgängliga för alla.
- I dagsläget är det inte aktuellt med en allmän screening, utan det här är främst för läkemedelsprövningar, säger Sebastian Palmqvist.
Därför håller forskargruppen nu på att utveckla en enklare metod för att kunna bedöma riskerna.
- Men den metoden kan inte bli aktuell förrän en riktad behandling mot ansamlingen av beta-amyloid har hittats, förklarar Sebastian Palmqvist.
Framtiden verkar lovande. Det kommer spännande resultat inom en femårsperiod, där vi får reda på om vi kommer att ha specifik behandling mot beta-amyloid.

Text: Helena Bohm Nilsson. Foto: Johnér / Scandinav Bildbyrå

Källa: www.svt.se 2017


Fakta om studien

Studien bygger på data från mer än 400 personer i USA som har förhöjd risk att utveckla Alzheimer, samt ungefär lika många deltagare från det svenska forskningsprojektet BioFINDER. Alla deltagares hjärnstatus följdes upp under två års tid, och jämfördes med en kontrollgrupp utan Alzheimertecken.
  Studien har finansierats av bland annat Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Alzheimerfonden och Region Skåne (genom s.k. ALF-medel).
  The Swedish Biofinder study: www.biofinder.se.
Studien presenteras I tidskriften Nature Communications.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår