Igår kom ett glädjande besked som kan få stor betydelse för framtidens vård av personer med Alzheimers sjukdom i Sverige menar Petra Tegman, Förbundsordförande. TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) konstaterar i sin hälsoekonomiska bedömning att Kisunla (donanemab) bromsar försämringen av den kognitiva funktionen hos personer med tidig Alzheimers sjukdom.
Ett principiellt mycket viktigt beslut. För första gången finns behandlingar som inte bara lindrar symtom utan påverkar själva sjukdomsprocessen genom att minska amyloidplack i hjärnan och därmed bromsa sjukdomsutvecklingen.
Beskedet kommer efter att NT-rådet tidigare i år rekommenderade regionerna att inte använda Leqembi (lekanemab), trots att även det läkemedlet är godkänt för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Diskussionen om Kisunla handlar därför inte bara om ett enskilt läkemedel, utan om hur Sverige ska förhålla sig till den nya generationen sjukdomsmodifierande behandlingar vid Alzheimer.
Samtidigt lyfter TLV fram betydande osäkerheter kring kostnadseffektiviteten. Behandlingen kräver omfattande diagnostik, infusioner och uppföljning, och kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår bedöms vara hög. Frågan går nu vidare till NT-rådet, som ska ta ställning till om svenska regioner bör erbjuda behandlingen.
För Demensförbundet är utgångspunkten tydlig: personer som lever med en kognitiv sjukdom måste få tillgång till nya behandlingar som visat effekt. Även om dessa läkemedel inte botar Alzheimer kan de bromsa sjukdomsutvecklingen och ge människor mer tid med bibehållna funktioner, större självständighet och fler värdefulla år tillsammans med sina nära och kära.
Vi menar att patienter med kognitiv sjukdom inte får fortsätta hamna utanför den medicinska utvecklingen. När behandlingar visar dokumenterad effekt måste vården skapa förutsättningar för att de patienter som uppfyller kriterierna också får möjlighet att ta del av dem.
Diskussionen handlar därför om mer än kostnader och läkemedel. Den handlar om jämlik vård, framtidstro och rätten för personer med kognitiv sjukdom att få tillgång till de innovationer som kan göra verklig skillnad i vardagen.
Nu väntar vi på NT-rådets rekommendation. Förhoppningen är att patienter med tidig Alzheimers sjukdom ska få tillgång till behandlingar som kan bromsa sjukdomens utveckling och därmed ge ökad livskvalitet.
