Fullmakt eller framtidsfullmakt – vad är skillnaden?

En fullmakt är en förklaring av fullmaktsgivaren, det vill säga den som utfärdar fullmakten, att fullmäktigen, det vill säga den som tar emot fullmakten har rätt att agera för dennes räkning. En fullmakt i dess allra enklaste form, är ett muntligt besked om vad innehavaren av fullmakten får göra. Fullmakter är emellertid nästan alltid skriftliga för att undvika oklarheter. I vissa fall accepteras endast skriftliga fullmakter, till exempel vid avyttring av fast egendom.

Oklarheter vid beslutsoförmåga

En fullmakt kan återkallas och upphör om den som utsetts till fullmäktige avlider. Däremot fortsätter den att gälla även om fullmaktsgivaren själv avlider, om inte särskilda skäl talar emot, till exempel att fullmakten är tidsbegränsad. Att fullmakten fortsätter att gälla bygger på att det kan antas viktigt att fullmaktshavaren ges möjlighet att fullfölja sitt uppdrag, vid till exempel vid en bouppteckning.

Idag råder det delade meningar om huruvida en vanlig fullmakt är giltig eller inte om fullmaktsgivaren förlorar sin beslutsförmåga, till exempel vid demenssjukdom. Med en framtidsfullmakt försvinner denna otydlighet, då kommer den att fortsätta gälla.

Men. En fullmäktig kan inte med stöd av vare sig en vanlig fullmakt eller en framtidsfullmakt fatta beslut om medicinsk vård avseende fullmaktsgivaren, vilket inte heller en förvaltare, god man eller anhöriga kan göra.

Framtidsfullmakt

Framtidsfullmakten är alltså en ny form av ställföreträdarskap som redan finns i en del andra länder. Tanken med en framtidsfullmakt är att det ska vara möjligt att själv bestämma vem som ska fatta beslut åt dig i framtiden, om och när du själv inte längre är beslutskapabel. Behovet av någon form av framtidsfullmakt har diskuterats i Sverige till och från under ett antal år. Enligt lagförslaget ska framtidsfullmakten i första hand vara ett komplement till god man och förvaltare och vanlig fullmakt.

En framtidsfullmakt kan upprättas av den som fyllt 18 år och är beslutskapabel. Framtidsfullmakten ska i likhet med ett testamente bevittnas av två samtidigt närvarande personer, vilka ska känna till att det är en framtidsfullmakt de bevittnar. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter, som att ansöka om särskilt boende eller att kunna bistå fullmaktsgivaren vid vårdkontakter men  omfattar inte vård eller tandvård. Familje- och arvsrättsliga ärenden, såsom till exempel äktenskapsskillnad och upprättade av testamente, omfattas inte heller.

Det är fullmaktshavaren själv som avgör när framtidsfullmakten träder i kraft med möjlighet att få frågan prövad av domstol. Domstolen tar då ställning till om fullmaktsgivaren förlorat sin beslutsförmåga i tillräckligt hög grad. Återfår fullmaktsgivaren sin beslutsförmåga får framtidsfullmakten anses ha förlorat sin verkan även om det inte uttryckligen framgår av lagförslaget. En framtidsfullmakt kan återkallas av fullmaktsgivaren så länge denne är beslutskapabel. Återkallandet sker lämpligen genom att dokumentet förstörs. En framtidsfullmakt ska kunna lämnas till fler än en person. Det kan till exempel vara så att två personer får olika områden där de företräder fullmaktsgivaren. Överförmyndaren ska vid missbruk av framtidsfullmakten kunna förbjuda fullmäktigen att använda densamma.

Ny lag

En lag om framtidsfullmakter beräknas träda i kraft 1 juli 2017 och kommer att medföra följdändringar i viss redan befintlig lagstiftning såsom föräldrabalken, ärvdabalken, lagen om stöd och service till funktionshindrade och offentlighets- och sekretesslagen.


TEXT: Pär Rahmström
Ordförande i Demensförbundet

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår