Utredning av misstänkt demenssjukdom

Man bör söka läkare när någon har påtagliga minnesproblem för att ta reda på orsaken. Misstanke på demenssjukdom skall alltid leda till att en medicinsk utredning görs. De flesta personer med en demens kommer att bedömas av sin vanliga läkare. Här görs en undersökning av hjärnans och kroppens funktioner genom samtal, testning och provtagningar.

Man kan också bedöma olika själsliga funktioner och få en uppfattning av hjälpbehov. Detta fordrar dock kunskap och erfarenhet hos läkaren.På en specialistavdelning görs en mer noggrann undersökning. Man samtalar med anhöriga, och den drabbade undersöks av läkare och psykolog. Datortomografi eller magnetresonansundersökning ingår och ofta ingår även andra provtagningar och undersökningar.

Vilka skall genomgå en demensutredning?

En sjukdom som drabbar hjärnan och kan leda till utveckling av demens måste undersökas med speciella metoder. Hjärnan är inte direkt åtkomlig för studier och de symptom som kan ses direkt är de förändringar av funktionen som skadorna leder till. En sjukdom eller skada på hjärnan leder till minskning av funktioner som är knutna till de skadade områdena. Vid de flesta skador på hjärnan finns minnesstörningar. Beroende på vilken sjukdom som orsakar skadorna och hur den drabbar hjärnan får varje drabbad en speciell skadebild. En korrekt diagnos är nödvändig för att förstå vad som ligger bakom symptomen. Diagnosen är nödvändig för att få en prognos om vad som kommer att hända i framtiden och för den behandling som kan ges.

En demensutredning är en metod för att fastställa orsaken till störningar av kognitiva funktioner (minne och tankeförmågor). De som bör genomgå en sådan utredning är personer som har misstanke på onormala förändringar av mentala funktioner. Utredningen syftar också till att hitta andra behandlingsbara tillstånd som depression.

Basal utredning

I de flesta fall räcker en basal utredning för att tillräckligt noggrant fastställa om det finns en demenssjukdom och vilken sjukdom det rör sig om. I utredningen ingår:

Strukturerad sjukhistoria
Intervju med anhöriga
Fysiskt och psykiskt tillstånd
Kognitiva test (Mini mental test tillsammans med klocktest)
Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
Blodprovstagning
Datortomografi

Utvidgad utredning

I de fall en basal utredning inte gett tillfredställande svar, behövs en utvidgad demensutredning göras. I denna utredning ingår (förutom de som finns i den basala utredningen):

Neuropsykologiska test som täcker flera kognitiva områden
Strukturell avbildning av hjärnan med magnetkamera
Funktionell avbildning av hjärnan med SPECT (blodflödesmätning)
Prov på ryggmärgsvätska (lumbalpunktion) för analys av infektionsparametrar samt biomarkörer

Diagnos

En viktig del av utredningen är den kunskap och erfarenhet som den utredande läkare har. Andra tillstånd kan ge liknande symptom: utmattningssyndrom, depression, läkemedel infektioner m.m. Vid utredningen vägs alla uppgifter samman och ger den slutliga diagnosen.

 

Påverkan av miljö

En dementssjuk person påverkas mycket av den yttre miljön. En lugn och trygg miljö skapar bästa förutsättningar för en god funktion. Det är viktigt att tänka på att en person med demens har samma grundläggande behov som andra människor. Isolering och ensamhet kan förvärra demenssymtomen. En aktiv och stimulerande dag är grunden i all behandling av personer med demens.

Läkemedelsbehandling mot demens

Det finns demensmedicin såsom Aricept, Exelon och Reminyl, som har visats ha viss positiv effekt på symptom vid Alzheimers sjukdom och kan förbättra tankeförmågor men också känsloliv och uppmärksamhet. De har prövats framför allt vid Alzheimers sjukdom men nya resultat tyder på att även patienter med vaskulär demens påverkas. Den bästa effekten har man, om de sätts in relativt tidigt i sjukdomsförloppet.

En annan demensmedicin är Ebixa, som kan hjälpa vid måttlig/svår Alzheimers sjukdom. Om man prövar detta läkemedel skall man inte sluta med andra demensmediciner, om inte särskilda skäl finns.

Man kan inte på förhand helt avgöra vilken effekt en demensmedicin kommer att ha på en demenssjuk. Vad som är rätt behandling för en kan vara fel för en annan. Det är viktigt att man alltid utvärderar behandlingen efter varje förändring av läkemedlen för att bedöma såväl positiva som negativa effekter. Om du har frågor kan din läkare eller apoteket ge ytterligare upplysningar. Idag finns inget botemedel mot demens, men forskningen går fort framåt vilket inger hopp inför framtiden.

Övrig läkemedelsbehandling

Det är viktigt att behandla andra psykiska och kroppsliga sjukdomar. Depressiva symptom vid demens blir bättre av behandling. Behandling av brist på vitamin B12 och folsyra kan ibland ge positiva effekter men kan inte alltid förändra förloppet vid demenssjukdom. En översyn av blodtrycksbehandling är en annan viktig åtgärd. En diabetessjukdom skall kontrolleras extra väl vid demens. Det finns äldre typer av antidepressiva läkemedel som inte bör användas som demensmedicin på grund av risker för förvirringstillstånd och försämring av minnet, till exempel Saroten.

Ingvar Karlsson, docent, överläkare

I basal utredning ingår:

  • Strukturerad sjukhistoria
  • Intervju med anhöriga
  • Fysiskt och psykiskt tillstånd
  • Kognitiva test (Mini mental test tillsammans med klocktest)
  • Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
  • Blodprovstagning
  • Datortomografi

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår