Vaskulär demens

Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan. Blodproppar som drabbar större blodkärl till exempel vid stroke (hjärnblödning, slaganfall) kan skapa plötslig försämring. Den vanligaste typen har dock ett smygande förlopp som vid Alzheimers sjukdom. Vid denna demensform finns ofta ett högt blodtryck sedan tidigare i livet, sjukdomar i hjärta, blodkärlssystemet eller diabetes. Man räknar med att ca 25 % av alla demenser är av denna typ, siffran är något högre i de högsta åldrarna. Ofta finns blandtillstånd mellan Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

Symptomen är beroende av vilka delar av hjärnan som skadats. Skador djupt i hjärnan kan medföra att de psykiska funktionerna blir långsamma liksom rörelserna. Man har svårt att ta egna initiativ och har inte lust med någonting. Planeringsförmågan påverkas och det blir problem att klara vardagliga sysslor. Minnet försämras oftast. Depression finns ofta vid denna typ av hjärnskada och det kan vara ett tidigt symptom. 

Blodkärlsdemens, vaskulär demens, är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Vaskulär demens orsakas av att olika delar av hjärnan inte kan få tillräckligt med näring och syre. Hur man påverkas av sjukdomen beror på vilka områden i hjärnan som skadas. Uppstår skador i pannloberna drabbas man av personlighetsförändringar. Om hjässloberna skadas försämras förmågan att analysera, tolka och förstå. Skador i tinningloberna försämrar oftast minnet. Ibland kan syrebristen i hjärnan också ge rörelsehandikapp och talstörningar. Besvären kan se väldigt olika ut från person till person.

Hjärnans nervceller är känsliga för brist på syre och näringsämnen. Därför bidrar långvariga eller plötsliga försämringar i hjärnans blodförsörjning till att nervcellerna går under. Särskilt känsliga områden är de mellersta delarna av tinningloben som bland annat styr minnesfunktionerna. Där behövs bara små försämringar av blodflödet för att nervceller ska förstöras. En hjärnblödning eller förkalkningar i blodkärlen ger syrebrist och nervceller kan skadas. Beroende på vilken del av hjärnan som drabbas får man olika besvär.

Flera orsaker bakom syrebrist

Ett försämrat blodflöde kan ha flera orsaker. Det kan bero på att blodkärlen i hjärnan förkalkats genom att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. De trånga kärlen gör så att blodet som transporterar syre inte kan cirkulera så bra och bristen på syre skadar hjärnans nervceller.

Andra anledningar till att hjärnan kan få för lite syre är blodproppar eller blödningar i hjärnan, stroke. En blodpropp kan många gånger täppa till ett blodkärl helt. Ofta uppkommer proppen genom att en förkalkning i någon av halsens pulsådror brister. I det hål eller den spricka som då uppstår i förkalkningen ansamlas lätt blodplättar. När de klumpas ihop startar bildningen av en blodpropp som antingen kan föras med blodet upp i hjärnan eller helt täppa till halspulsådern.

En hjärnblödning i sin tur uppstår när ett blodkärl i hjärnan brister och blod tränger ut i hjärnans vävnad. Syretillförseln till en del av hjärnan bryts. En bristning av blodkärlet kan bland annat bero på åderförkalkning, högt blodtryck eller missbildningar i blodkärlen. Förutom proppar och blödningar i hjärnan eller förträngningar i blodkärlen, kan långvarigt högt blodtryck eller upprepade blodtrycksfall bidra till utvecklingen av blodkärlsdemens. Det finns enstaka familjer med en ärftlig form av blodkärlsdemens, men de allra flesta fallen av sjukdom har ingen tydlig ärftlig koppling.

Riskfaktorer

Det finns vissa sjukdomar och levnadssätt som ökar risken att drabbas av blodkärlsdemens. Högt blodtryck är till exempel en riskfaktor. Att behandla högt blodtryck redan i medelåldern kan därför minska risken för sjukdomen. Stora mängder alkohol och rökning kan skada hjärnans celler och försämra hjärnans funktioner. I vissa situationer kan det vara viktigt att undvika blodtrycksfall, till exempel om man är äldre och ska opereras.

Klinisk bild

Eftersom alla olika delar av hjärnan kan skadas är det mycket individuellt vilka besvär man får och hur man klarar vardagen.
Men det är vanligt att viktiga hjärnfunktioner som minne, tolkning av sinnesintryck, omdöme och insikt försämras och det medför att man blir allt mer beroende av sin omgivning.

Allt eftersom man blir sjukare får man allt svårare att klara sig på egen hand. Utvecklingen av sjukdomen sker ofta stegvis och ibland går långa perioder utan försämring. Behovet av hjälp från närstående eller vårdare utvecklas parallellt med att sjukdomen blir svårare. När man inte längre klarar av vardagslivet; att tvätta sig, klä sig och äta själv, kan man behöva så mycket omvårdnad att man inte längre kan vårdas i hemmet.

Personer med blodkärlsdemens lever inte lika länge som friska personer i samma ålder. Många gånger drabbas man av andra sjukdomar som hastigt kan försämra hälsotillståndet.

  • Blodkärlsdemens, vaskulär demens, är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom
  • Vaskulär demens orsakas av att olika delar av hjärnan inte kan få tillräckligt med näring och syre
  • Högt blodtryck är en riskfaktor

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår