Sjukdomsförlopp

I hjärna finns olika centra för förmågorna att minnas, tala, analysera och koncentrera sig. Minnescentrat finns i tinningloben, medan hjässloben står för analysen av den information vi får från våra sinnen. Pannloben behövs för ett väl fungerande omdöme, insikt, koncentrationsförmåga och tal medan nackloben styr våra synintryck.

Vid Alzheimers sjukdom skrumpnar nervcellerna i ett eller flera av dessa hjärnområden, vilket leder till minnesstörningar, svårigheter att tolka sinnesintryck, sämre omdöme och en försämrad kommunikationsförmåga. Allt eftersom sjukdomsförloppet framskrider blir den drabbade mer beroende av sin omgivning. Efter några år klarar personen inte längre själv att hantera vardagssysslor eller planera dagarna.

Olika symtom på Alzheimers

I början av sjukdomsförloppet sviktar minnet, vilket kan leda till upprepade frågor, oro och disorientering. Ibland kan den förvrängda uppfattningen av verkligheten göra vardagen svår för de närstående. Samtidigt, sett ur den drabbades perspektiv, mår man oftast bäst av att bo hemma i sin invanda miljö.

Efter några år med enbart minnesstörningar medför Alzheimers sjukdom även en försämrad förmåga att tolka intryck och handla adekvat. Den drabbade får svårt att sköta sina räkningar, läsa tidningen, följa med i ett TV-program eller liknande. Behovet av närstående eller vårdare utvecklas parallellt med att sjukdomen blir allvarligare. Ibland förekommer hallucinationer, det vill säga att den drabbade tycker sig se eller höra saker som inte finns i verkligheten.

I de flesta fall kan personer med Alzheimers sjukdom vårdas i hemmet, däremot försämras tillståndet med tiden och den drabbade får allt svårare att tolka sina egna kroppssignaler. Slutligen blir det allt besvärligare att få i sig mat, även om någon sköter matningen. Kroppen försvagas och orkar till slut upprätthålla med livsavgörande funktioner.

Alzheimers ärftlighet

Alzheimers sjukdom kan delas in i typerna familjär och sporadisk.  De familjära fallen är relaterade till ärftlighet, medan de sporadiska framför allt uppkommer i hög ålder. Statistiken säger att ungefär hälften av personerna som får en tidig debuterande Alzheimers har den familjära formen.

I vissa fall är det möjligt att genomföra ett test för att avslöja om man ärvt ett skadat anlag och därmed riskerar att utveckla sjukdomen. Sådana anlagstester heter på fackspråk presymptomatisk genetisk testning, men för att de ska kunna genomföras behöver man konstatera att sjukdomen orsakats av en mutation i släkten. Detta gör man genom att analysera ett blodprov från en alzheimersjuk släkting och letar efter kända alzheimergener.

Vissa gener ökar risken för att sjukdomen ska bryta ut, men även om man har anlag innebär detta nödvändigtvis inte att man kommer att drabbas.

Uppdaterad
2014-01-08

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår