Här är svaren från de politiska partier som svarat på de frågor som åhörarna skrifligt ställde på paneldebatten.

Svar från socialdemokraterna Anna-Belle Strömberg  ordförande omsorgsnämnden

1. Ska demenssjuka och åldringar inom omsorgen kallas brukare eller kunder?

Själv har jag svårt för både brukare och kunder. Eftersom brukare är ett vedertaget ord i socialtjänstlagen kommer vi inte ifrån att använda det i skrift. Vet att man har och haft debatter kring detta, även i Äldre riksdagen.

2. Hur ska den framtida omsorgen klaras när befolkningen blir äldre och budgeten anger besparingar?

Vi ska jobba med rätt saker och med rätt personer på rätt plats. Inom Särskilt boende jobbar vi med ett arbetssätt som heter” Att jobba med rätt saker ” och inom ordinärt boende jobbar de med ”Koll på Hemtjänsten”.

3. Ska äldreomsorgen finansieras med egenavgifter eller via skattsedeln?

Via skattemedel.

4. Hur få fler att utbilda sig i vård och omsorgsprogrammet? Gärna konkreta förslag. Inte bara allmänt tala väl om yrket.

Andelen som söker vårdutbildning har ökat, inom våran förvaltning så har vi antagit en Kompetensförsörjningsstrategi som i stora drag handlar om hela kompetensförsörjningen.

Samverkan och gemensamma insatser med Vård och Omsorgscollage, uppsökande verksamhet i grundskolan där vi i tidigt skede kan marknadsföra Vård och Omsorg, idag får alla som läser gymnasieutbildningen praktiklön.

5. Hur många utbildningstimmar bör varje personal få per år?

Kartläggning ska ske inom Kompetensförsörjningsstrategin som ska ge oss en bild av både vilken kompetens vi har idag men också det framtida behovet, vi har löpande interna utbildningar idag både via Webutbildningar men också utbildningar där personalen möts via fysisk närvaro. Uppskattningsvis ca 10 timmar per år/person.

6. Ska Demensföreningen ingå i kommunala pensionärsrådet?

Det står väldigt tydligt i Kommunala pensionärsrådets stadgar om vilka som har rätt till medlemskap.

Rätt till medlemskap har de pensionärsorganisationer vars verksamhet omfattar Örnsköldsviks kommun, har ett medlemsantal på minst 100 personer och tillhör en riksorganisation som främjar pensionärernas intresse samt är öppen för medlemskap för alla pensionärer. Organisationerna bör ha sin verksamhet inom länets kommuner och vara av riksintresse.

7. Vem eller vilka ska sköta städning av

 a) allmänna utrymmen

 b) kontor och sköterskemottagningar

 c) matsalar

 d) brukarnas rum/lägenheter

 e) fönsterputs och storstädningar

8. Vem eller vilka ska sköta tvätt och rengöring av?

a) brukarnas personliga textilier (kläder, handdukar, sänglinne, skor, od)

b) hjälpmedel (rullatorer, rullstolar, hörapparater od)

Ser lite olika ut från boende till boende, på några ställen har vi anpassningstjänster, Serviceassistenter och / eller brukare från LSS som utför dessa arbetsuppgifter,sänglinnen skickas i dagsläget iväg till central tvätt, oftast är det kontakpersonen som rengör hörapparater och rengöring av hjälpmedel. Ett uppdrag som pågår nu inom avdelningen är ju att se över vad det skulle innebära att renodla Undersköterske/ vårdarrollen. Inom ordinärt boende sköter EC kontoren, Hemsjukvårdens sköts av fastighetservice.

9. Vidareutbildning för tex specialiserad demensutb. Ska den betalas av arbetsgivaren (skattemedel) eller av den enskilde?

Vi har en rutin /riktlinje gällande vidareutbildning där det innebär att både arbetsgivare och den enskilde personalen får bidra till komptetensförsörjningen.

10. Hur många med demenssjukdom har under 2016 och hittills 2017  satts under förvaltare i kommunen?

Kan inte svara på, måste kollas upp med överförmyndarna.

11. På vilket sätt ska kommunen och landstinget arbeta tillsammans för att förbättra omhändertagandet av brukarna i omsorgen?

Vi har en Samverkansgrupp som heter LSG – äldre där vi tar upp gemensamma frågor, startar arbetsgrupper som jobbar i Samverkan mellan vårdgivarna.

12. Är det en bra arbetsordning med poolpass, där personalen ska täcka upp vakanser runt om i kommunen?

Poolpassen ger våra medarbetare möjlighet att jobba heltid, de är i dagsläget begränsade till områden, poolpass täcker inte vakanser utan tillfällig frånvaro för dagen.

13. Hur kommer ni att verka för att de som inte har svenska som modersmål ska kunna kommunicera med med äldre och dementa på ett bra sätt?

Vuxenutbildningen har utbildning i vårdsvenska, sedan är det praktiken i arbetslivet som ger resultatet att både prata och förstå det svenska språket. Vi utbildar också språkombud och språkhandledare inom förvaltningen som ska vara ett stöd ut i våra verksamheter, tex vid introduktion. Vi har jobbat fram en anställningstrappa som ör att vi utgår från individen så att de succesivt lär sig svenska och anpassas in i arbetslivet. Några börjar därför i våra verksamheter som serviceassistenter och sköter städ , tvätt mm och kan sedan bli anställningsbara.

14. Vilka språkkrav ( de som inte har svenska som modersmål) ska ställas vid anställningar (alla former av anställningar)?

Genomgått SFI (Svenska för invandrare).

15. Brukare med ett annat modersmål än svenska. Hur ska deras behov tillgodoses?

Enligt minoritetslagen är vi skyldig att tillmötesgå i fem olika språk. Vi har möten med finska föreningen och samiska föreningen och samverkar kring bland annat hur vi ska möta behovet då det uppstår. Ibland har vi personal som kan bistå med sitt modersmål och ibland måste vi anlita tolk.

16. Ska brukarna kunna välja kvinnlig eller manlig hjälp vid intimvård?

Nej , vi har både män och kvinnor i vården , finns det speciella grunder till det ena eller det andra så tar vi hänsyn till det.

17. Ska det finnas möjlighet att par kan dela vardagen livet ut i ett omsorgsboende?

Vi har en lag sedan några år tillbaka kring parboende där vi som kommun klart och tydligt ska tillgodose om önskemål och behov uppstår. Det är ett biståndsbeslut som ligger till grund.

18. Ska det finnas terapiverksamhet 7 dagar i veckan, på varje boende som brukarna kan sysselsätta sig, om de vill?

Träffpunkterna har verksamhet under vardagar och är en verksamhet som är riktad till medborgare utifrån och till de som bor på våra Särskilda boenden. Det är ingen terapiverksamhet utan aktivitets och underhållningsverksamhet.

Svar från Liberalerna /Erica och Lena

1. Ska demenssjuka och åldringar inom omsorgen kallas brukare eller kunder?

Även om vi som liten kommunförening knappast kan påverka språkvårdarnas rekommendationer så är det från ett läsarperspektiv sällan nödvändigt att använda ett ord som klumpar ihop alla individuellt prövade insatser. I beslut och utredningar bör texterna rikta sig direkt till läsaren - inte tredje man. Det är klarspråk att även när man beskriver gällande rätt tilltala personen med du. Om flera, ni.

I lagtext och verksamhetsbeskrivningar är dock brukare det begrepp som socialstyrelsen rekommenderar.

Så här skriver socialstyrelsen om begreppet brukare:

http://termbank.socialstyrelsen.se/docs/Bruktext.pdf

2. Hur ska den framtida omsorgen klaras när befolkningen blir äldre och budgeten anger besparingar?

Det är en av de allra största samhällsutmaningarna att allt färre kommer behöva försörja allt fler. Klyftorna mellan de som har en försörjning och de som saknar en försörjning kommer att öka. Så även klyftorna mellan de kommuner som har många försörjare och de som har få. Genom att få fler i arbete tidigare, göra det enklare att anställa och lära upp anställda, frihet att jobba längre, skapa förutsättningar att bo och verka i hela landet, skapa jämlik vård. Då tar vi steg i rätt riktning.

3. Ska äldreomsorgen finansieras med egenavgifter eller via skattsedeln?

Egenavgifter finansierar de arbetsbaserade förmånerna. Den svenska modellen med skattefinansierade bosättningsbaserade förmåner såsom vård, skola och omsorg är väsentlig för att garantera att alla som bor i Sverige ges samma möjligheter. Att enbart erbjuda omsorg till de som arbetar i landet skulle skapa stora samhällsklyftor och utsätta enskilda invånare för stort lidande. Däremot vill vi liberaler se att man inom EU utökar samarbetet till att gälla även sociala förmåner, så att alla medlemsländer tar ett grundläggande ansvar för sina invånares sociala välfärd.

4. Hur få fler att utbilda sig i vård och omsorgsprogrammet? Gärna konkreta förslag. Inte bara allmänt tala väl om yrket.

Tydliga karriärvägar. Vi har lämnat förslag om specialisttjänstgöring för undersköterskor inom t.ex geriatrik. Vi vill även fler händer i vården genom att bl.a. titeln vårdbiträden återinförs för att frigöra tid till omvårdnad för de som utbildat sig för omvårdnad. Men nog så viktigt är att skapa scheman som är attraktiva och inflytande över sin arbetssituation. Den närmsta chefen ska ha tid med sina anställda och de anställda måste kunna känna varför just deras arbete skapar värde för hela organisationen.

5. Hur många utbildningstimmar bör varje personal få per år?

Saknas anledning att fastställa i timmar. Var medarbetare ska ha möjlighet att dagligen lära sig i arbetet, ha möjlighet till naturligt erfarenhetsutbyte. Sedan måste var enhet ha förutsättning att skapa de kompetenshöjande insatser som krävs för att kunna utföra sitt uppdrag. Det är inte minuterna i skolbänken som räknas utan kunskapen du minns.

6. Ska Demensföreningen ingå i kommunala pensionärsrådet?

Är alla medlemmar o föreningen pensionärer? Det kan vara mer betydelsefullt om olika intresseorganisationer kan samverka med kommun och landsting i ett och samma forum.

7. Vem eller vilka ska sköta städning av
a) allmänna utrymmen

Upphandlade städföretag.

b) kontor och sköterskemottagningar

Upphandlade städföretag.

c) matsalar

Upphandlade städföretag.

d) brukarnas rum/lägenheter

Vårdbiträden.

e) fönsterputs och storstädningar

Upphandiade städföretag.

8. Vem eller vilka ska sköta tvätt och rengöring av?
a) brukarnas personliga textilier ( kläder, handdukar, sänglinne, skor, od)

Vårdbiträden.

b) hjälpmedel ( rullatorer, rullstolar, hörapparater od)

Vårdbiträden.

9. Vidareutbildning för tex specialiserad demensutb . Ska den betalas av arbetsgivaren ( skattemedel) eller av den enskilde?

Arbetsgivaren.

10. Hur många med demenssjukdom har under 2016 och hittills 2017 satts under förvaltare i kommunen?

Vet ej, den uppgiften måste hämtas från förvaltningen.

11. På vilket sätt ska kommunen och landstinget arbeta tillsammans för att förbättra omhändertagandet av brukarna i omsorgen?

Vi vill se roterande team som åker hem till de mest sjuka äldre, med blandade kompetenser från kommun och landsting så att ingen hamnar mellan stolarna.

12. Är det en bra arbetsordning med poolpass, där personalen ska täcka upp vakanser runt om i kommunen?

Både och. Det viktiga är att enheterna har frihet att skapa arbetsmodeller som fungerar väl på sitt område och sin personalsammansättning.

13. Hur kommer ni att verka för att de som inte har svenska som modersmål ska kunna kommunicera med med äldre och dementa på ett bra sätt?

Bemötande och kommunikation är väsentligt i alla serviceyrken och att ständigt utbilda personalen skapar en bättre verksamhet.

14. Vilka språkkrav ( de som inte har svenska som modersmål) ska ställas vid anställningar (alla former av anställningar)?

Ser inga skäl att särskilja språkkraven baserat på modersmål. Samtliga anställda måste uppfylla de kompetenskrav som är nödvändiga för att utföra sina arbetsuppgifter.

15. Brukare med ett annat modersmål än svenska. Hur ska deras behov tillgodoses?

Mångfalden hos de anställda kan vara verksamhetens styrka. Om någon saknar förmåga att kommunicera på svenska kan denne ha rätt till tolk - men om det finns personal som har möjlighet att lösa språkförbistringen är det en resurs att vårda.

16. Ska brukarna kunna välja kvinnlig eller manlig hjälp vid intimvård?

Det ska sakna betydelse - men det är en önskan som måste kunna lösas.

17. Ska det finnas möjlighet att par kan dela vardagen livet ut i ett omsorgsboende?

Ja!

18. Ska det finnas terapiverksamhet 7 dagar i veckan, på varje boende som brukarna kan sysselsätta sig, om de vill?

Ja.

Svar från Nya moderaterna Annica Jonsson

1. Ska demenssjuka och åldringar inom omsorgen kallas brukare eller kunder?

Svar: Varför inte kund eller klient?

2. Hur ska den framtida omsorgen klaras när befolkningen blir äldre och budgeten anger besparingar?

Svar: Vård,omsorg är saker som MÅSTE få kosta i ett välfärdssamhälle.

3. Ska äldreomsorgen finansieras med egenavgifter eller via skattsedeln?

Svar: Huvudregeln på all vård och omsorg bör vara att den ska vara skattefinansierad.

4. Hur få fler att utbilda sig i vård och omsorgsprogrammet? Gärna konkreta förslag. Inte bara allmänt tala väl om yrket.

Svar: Ökad status, högre ingångslös,möjlighet het till specialisering inom yrket samt lönetrappa värd namnet.

5. Hur många utbildningstimmar bör varje personal få per år?

Svar: Efter behov men minst 40h/år.

6. Ska Demensföreningen ingå i kommunala pensionärsrådet?

Svar: För att få dessa råd praktiska och potenta gäller det att de inte blir för stora. Vi varken kan eller ska peka ut specifikt vilka som bör ingå men vi har definitivt inget emot att/om demensförening skulle ingå.

7. Vem eller vilka ska sköta städning av
  a) allmänna utrymmen
  b) kontor och sköterskemottagningar
  c) matsalar
  d) brukarnas rum/lägenheter
  e) fönsterputs och storstädningar

Svar: För ändamålet anställda lokalvårdare på alternativ a-e.

8. Vem eller vilka ska sköta tvätt och rengöring av?
 a) brukarnas personliga textilier ( kläder, handdukar, sänglinne, skor, od)
 b)hjälpmedel ( rullatorer, rullstolar, hörapparater od)

Svar: Bör kunna inkluderas i lokalvårdarnas arbetsuppgifter.

9. Vidareutbildning för tex specialiserad demensutb. Ska den betalas av arbetsgivaren (skattemedel) eller av den enskilde?

Svar: Är den nödvändig för arbetets utförande så är ansvaret givetsvis arbetsgivarens?

10. Hur många med demenssjukdom har under 2016 och hittills 2017 satts under förvaltare i kommunen?

Svar: Vi har inte tillgång till den sortens statistik.

11. På vilket sätt ska kommunen och landstinget arbeta tillsammans för att förbättra omhändertagandet av brukarna i omsorgen?

Svar: Bland annat genom att vara lyhörda vad kunderna efterfrågar,besluten måste närma sig kunderna i högre utsträckning än idag.

12. Är det en bra arbetsordning med poolpass, där personalen ska täcka upp vakanser runt om i kommunen?

Svar: Absolut inte, de bör avvecklas omgående och kommer så att göras vid ett maktskifte.

13. Hur kommer ni att verka för att de som inte har svenska som modersmål ska kunna kommunicera med med äldre och dementa på ett bra sätt?

Svar: Genom att utveckla svenska som andra språk-utbildningen.

14. Vilka språkkrav ( de som inte har svenska som modersmål) ska ställas vid anställningar (alla former av anställningar)?

Svar: För att möjliggöra en säker vård om omhändertagande BÖR ett acceptabel och förståelig svenska vara grundregeln.Och det både i tal såväl som i skrift.

15. Brukare med ett annat modersmål än svenska. Hur ska deras behov tillgodoses?

Svar: Genom en anpassad/mixad persongrupp med olika modersmål och olika etniska härkomster. Intet att förglömma härvidlag är gruppen syn och hörselskadade.

16. Ska brukarna kunna välja kvinnlig eller manlig hjälp vid intimvård?

Svar: Av integritetsskäl bör denna möjlighet finnas vid intimvård.

17. Ska det finnas möjlighet att par kan dela vardagen livet ut i ett omsorgsboende?  

Svar: Tveklöst JA.

18. Ska det finnas terapiverksamhet 7 dagar i veckan, på varje boende som brukarna kan sysselsätta sig, om de vill?

Svar: Ja, och i den bästa av världar även sjukgymnastik.

 

Svar från Miljöpartiet  Josefin Nilsson

 

1. Ska demenssjuka och åldringar inom omsorgen kallas brukare eller kunder?

Brukare.

2.Hur ska den framtida omsorgen klaras när befolkningen blir äldre och budgeten anger besparingar?

Det ska vara rätt person som jobbar med rätt saker på rätt plats. På avdelningarna inom särskilt boende finns ett arbetssätt som hete ”att jobba med rätt saker” och inom ordinärt boende heter motsvarande arbetssätt ”koll på hemtjänst”.

3.Ska äldreomsorgen finansieras med egenavgifter eller via skattsedeln?

Via skattemedel

4.Hur få fler att utbilda sig i vård och omsorgsprogrammet? Gärna konkreta förslag. Inte bara allmänt tala väl om yrket.

Antalet personer som söker till vård- och omsorgscollage har ökat. Inom välfärdsförvaltningen så har vi även antagit en kompetensförsörjningsstrategi.

De som går vård- och omsorgscollage får en praktiklön och vi är ute och marknadsför vårdyrket för de som går på grundskolan för att attrahera till både programmet och yrket. 

5.Hur många utbildningstimmar bör varje personal få per år?

Via vår kompetensförsörjningsstrategi så görs det kartläggningar av vilken kompetens som redan finns och som det finns ett behov av att öka kompetensen inom. Det genomförs utbildningar av personalen både på webben och genom fysiska träffar. Detta görs uppskattningsvid 10 timmar per år och anställd.

6.Ska Demensföreningen ingå i kommunala pensionärsrådet?

I och med att PROs föreningar är representerad så anser vi att demensföreningen har möjlighet att bli representerad via dessa organisationer.

7.Vem eller vilka ska sköta städning av

 a) allmänna utrymmen

Städpersonal.
 b) kontor och sköterskemottagningar

Städpersonal. Hemsjukvården sköts av fastighetsservice och EC städar sina egna kontor.
 c) matsalar
De som jobbar inom köket eller städpersonal.

 d) brukarnas rum/lägenheter
Vårdare och anhöriga efter överenskommelse.

 e) fönsterputs och storstädningar
Ansvaret för att putsa fönster/anlita någon att putsa fönster bör i första hand ligga på anhöriga/gode män. Storstädning bör ligga på vårdavdelningens ansvar att genomföra enligt tidsplaner.

8.Vem eller vilka ska sköta tvätt och rengöring av?

a) brukarnas personliga textilier ( kläder, handdukar, sänglinne, skor, od)
Detta ser lite olika ut på olika boenden då vissa boenden har anpassningstjänster. Det finns serviceassistenter och/eller brukare från LSS som utför dessa arbetsuppgifter. Sänglinnen skickas i dagsläget iväg till centraltvätten.

b)hjälpmedel ( rullatorer, rullstolar, hörapparater od)
Oftast är det kontaktpersonen som rengör hörapparater och hjälpmedlen.

I dagsläget finns det ett uppdrag inom avdelningen där det undersöks det vad en renodling av undersköterske-  och vårdarrollen skulle innebära.

9.Vidareutbildning för tex specialiserad demensutb . Ska den betalas av arbetsgivaren ( skattemedel) eller av den enskilde?

Vi har en rutin /riktlinje gällande vidareutbildning där det innebär att både arbetsgivare och den enskilde personalen får bidra till komptetensförsörjningen genom både webbutbildning och utbildning via fysiska träffar.

10. Hur många med demenssjukdom har under 2016 och hittills 2017  satts under förvaltare i kommunen?

Det vet vi inte, det är en fråga som överförmyndaren kan svara på.

11.På vilket sätt ska kommunen och landstinget arbeta tillsammans för att förbättra omhändertagandet av brukarna i omsorgen?

Vi har en Samverkansgrupp som heter LSG –äldre där vi tar upp gemensamma frågor, startar arbetsgrupper som jobbar i Samverkan mellan vårdgivarna .

12. Är det en bra arbetsordning med poolpass, där personalen ska täcka upp vakanser runt om i kommunen?

Poolpassen ger våra medarbetare möjlighet att jobba heltid, de är i dagsläget begränsade till områden, poolpass täcker inte vakanser utan tillfällig frånvaro för dagen

13.Hur kommer ni att verka för att de som inte har svenska som modersmål ska kunna kommunicera med med äldre och dementa på ett bra sätt?

Vuxenutbildningen har utbildning i vårdsvenska, sedan är det praktiken i arbetslivet som ger resultatet att både prata och förstå det svenska språket. Vi utbildar också språkombud och språkhandledare inom förvaltningen som ska vara ett stöd ute i våra verksamheter, tex vid introduktion. Vi har jobbat fram en anställningstrappa som där vi utgår från individen så att de succesivt lär sig svenska och anpassas in i arbetslivet. Några börjar därför i våra verksamheter som serviceassistenter och sköter städ, tvätt mm och kan sedan bli anställda som vårdare eller undersköterskor.

14. Vilka språkkrav ( de som inte har svenska som modersmål) ska ställas vid anställningar (alla former av anställningar)?

Genomgått SFI(Svenska för invandrare)

15. Brukare med ett annat modersmål än svenska. Hur ska deras behov tillgodoses?

Enligt minoritetslagen är vi skyldig att tillmötesgå i fem olika språk. Vi har möten med finska föreningen och samiska föreningen och samverkar kring bland annat hur vi ska möta behovet då det uppstår. Ibland har vi personal som kan bistå med sitt modersmål och ibland måste vi anlita tolk.

16. Ska brukarna kunna välja kvinnlig eller manlig hjälp vid intimvård?

Nej , vi har både män och kvinnor i vården , men finns det speciella grunder till det ena eller det andra så tar vi hänsyn till det.

17. Ska det finnas möjlighet att par kan dela vardagen livet ut i ett omsorgsboende?

Vi har en lag sedan några år tillbaka kring parboende där vi som kommun klart och tydligt ska tillgodose om önskemål och behov uppstår. Detta beviljas genom ett beslut från en biståndshandläggare.

18. Ska det finnas terapiverksamhet 7 dagar i veckan, på varje boende som brukarna kan sysselsätta sig, om de vill?

Träffpunkterna har verksamhet under vardagar och är en verksamhet som är riktad till folk utifrån och till de som bor på våra Särskilda boenden. Det är ingen terapiverksamhet utan aktivitets och underhållningsverksamhet

 

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår