Våld bland äldre kan ha många ansikten

Ordet våld är ett vitt begrepp och de flesta tänker förmodligen på slag och sparkar men inom demensvård så kan det stå för mer än bara det fysiska.

- Tecken på våld behöver inte bara vara blåmärken. Det kan även vara att den demenssjuke har långa oklippta naglar, att man är smutsig eller sover i orena lakan, säger Britt-Inger Saveman.

Det våld, eller den försummelse, som sker inom hemmets fyra väggar där två äldre lever ihop och den ene har en demenssjukdom behöver inte ha ett tydligt offer och en förövare.

- Den som har en demenssjukdom kan under perioder bli aggressiv och utåtagerande och vara den som misshandlar. Då är det inte lätt att hantera för den övriga familjen, hemtjänst eller läkare.

Risken ökar också om det är en familj som är van att lösa konflikter med våld. Andra riskfaktorer är hög ålder, depression, isolering från omvärlden och andra funktionsnedsättningar som till exempel afasi. Britt-Inger Saveman har under sin forskning stött på många olika exempel på hur våldsamma situationer uppstår inom familjen och mot den demenssjuke.

- Det kan vara en person med långvarigt alkoholmissbruk som tar sin mammas pension för att finansiera missbruket. Mamman är demenssjuk och den ende som tar hand om henne är pappan, som själv är gammal.

Det finns flera tecken som utomstående kan titta efter om man misstänker att det förekommer våld eller missförhållande i ett hem.

- Ställer man en fråga till den som har en demenssjukdom, och märker att den inte vågar svara utan tittar på sin partner och är väldigt rätt så bör man bli uppmärksam. Om den demenssjuke berättar att han eller hon blivit bestulen eller sexuellt utsatt så måste man också ta det på allvar. Det är alltid viktigt att utreda sådant för det kan mycket väl ligga en sanning bakom, berättar Britt-Inger Saveman.

För tjugo år sedan lade Britt-Inger fram sin avhandling om våld mot äldre. Hon kan konstatera att avhandlingen, och de rekommendationer som hon då kom fram till, fortfarande är aktuella.

- Det behövs mer utbildning, en del lagstiftning och framför allt uppföljning.

Hon efterlyser även mer samarbete mellan olika professioner, som läkare, sjukgymnaster, gode män, hemtjänst och distriktssköterskor.

- Lagstiftning i all ära men om vi inte gör något åt missförhållanden så spelar det ingen roll hur bra lagar vi har. Man ska inte vara rädd för att kontakta polis eller sociala myndigheter om man misstänker våld mot demenssjuka, det är heller inte nödvändigt att avslöja identiteten på familjen eller patienten, avslutar Britt-Inger Saveman.

Text: Johan Post


Långt ifrån alla som får en demenssjukdom blir aggressiva och våldsamma, men det förekommer. Det kan även vara så att omgivningen utsätter den demenssjuke för våld. Britt-Inger Saveman arbetar som professor vid institutionen för omvårdnad på Umeå universitet och har forskat på våld mot äldre.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår