Pannlobsdemens – en av flera varianter inom frontotemporal demens

Vi har tidigare intervjuat närstående till personer med pannlobsdemens. I alla dessa fall har den demenssjuke varit en relativt ung person. Men pannlobsdemens, eller frontotemporal demens som är samlingsnamnet för den här typen av sjukdom drabbar de främre delarna av hjärnan, kan även drabba äldre personer.

Vi har intervjuat Lena Kilander som är överläkare och docent vid minnesmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon är specialist på frontotemporal demens där pannlobsdemensen ingår.

Man hör ofta att det är  yngre som får den här demensdiagnosen, stämmer det?

- Det kan finnas där tidigt i livet, men även personer högt upp i åldrarna kan drabbas av denna relativt sällsynta sjukdom, som övergripande benämns frontotemporal demens, och omfattar tre varianter där pannlobsdemens (beteendevariant) är den vanligaste. De andra två varianterna berör främre delar av tinningloberna.

Hur kan symtomen se ut, och när märker man av sjukdomen?

- Sjukdomen kan ha pågått under en längre tid innan den börjar märkas. Men precis som vid alla demenssjukdomar så är det mycket individuellt. När vi ställer diagnosen beteendevariant använder vi oss av ett antal aktuella kriterier; Det kan vara problem med impulskontroll – ett hämningslöst beteende där man kan göra saker som faller en in. Onormal passivitet – man tar inte hand om sig själv eller bryr sig om att utföra vardagliga saker. Percerevationer är också ett typiskt frontalt symptom som innebär att man fastnar tvångsmässigt i olika tankegångar. Vissa kan även få hyperoralt beteende där den demenssjuke börjar äta glupskt för att sedan bara lämna matbordet, alltså även ett negativt socialt beteende. Förlust av empati är också vanligt förekommande.

Vid demens är det ju ofta de anhöriga som drabbas hårt, hur är det vid frontotemporal demens? Har den sjuke någon medvetenhet om sin sjukdom?

- När den demenssjuke är en relativt ung person, som ofta är fallet, så kan det ju fortfarande finnas barn hemma. Att uppleva en personlighetsförändrad förälder är extremt svårt för barn, medan den demenssjuke knappt själv märker så mycket av sin förändring.

Hur är överlevnadsprognosen vid frontotemporal demens?

- Det är förstås mycket individuellt, men generellt är förloppet kortare än vid exempelvis Alzheimer. Det finns även en samsjuklighet med nervsjukdomen ALS, som drabbar ryggmärgen och leder till förlamning i kroppen och därigenom påskyndar sjukdomsförloppet.



TEXT: Anders Post

Lena Kilander är överläkare och docent vid minnesmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Foto: Magnus Laupa

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår