2018-11-16

Snabbare utredning för demens

För första gången i Sverige används nu en snabbmetod för att utreda demens. Det skriver Dagens Nyheter i sin artikelserie ”Insidan” den 12 oktober. I artikeln intervjuas Marie Rydén, specialistläkare på Karolinskas kognitiva mottagning.

Artikeln tar upp symptom som kommer smygande och hur alla inblandade drabbas – både den drabbade, familj och kanske arbetskamrater påverkas och hur svårhanterlig situationen kan vara. Att inte få en tidig utredning skapar onödig oro för alla inblandade. Idag är väntetiden för en utredning ofta mer än tre månader.

Metod hämtad från Amsterdam

Marie Rydén är projektledare för en ny metod från Amsterdam där man fått ned utredningstiden för demens från flera månader till endast 10 dagar.
”Den stora vinsten med snabbspåret är att det blir en så stor tidsvinst och kvalitetsförbättring för både patienter och anhöriga”, säger Marie Rydén.

Artikeln berättar vidare att man började arbeta enligt modellen i liten skala i april. Efter att ha trappat upp till full skala kan man nu utreda sex till sju patienter i veckan.

Tillvägagångssätt

Utredningen går till så att patienten redan första dagen träffar specialistläkare, neuropsykolog, gör en magnetkameraundersökning samt träffar sjuksköterska för blodprov. Vid behov även en logoped och arbetsterapeut. Därefter följer ryggvätskeprov och sedan samlas personalgruppen för att göra en analys.

Skillnaden mellan en traditionell undersökning och denna snabbutredning är att i den traditionella metoden görs alla undersökningar på olika ställen, som alla kräver remisser.

På Karolinskas kognitiva mottagning tar man emot arbetsföra personer under 70 år.
Marie Rydén menar att demens är särskilt jobbig när man är ung. Inte minst när det gäller arbetet när man inte längre klarar av sitt jobb. Hon betonar även vikten av att ge information och stöd till närstående.

Läkemedel

På frågan om vilka behandlingar som finns, svarar Marie Rydén att mot sjukdomen Alzheimers finns läkemedel som lindrar symtomen. De har visst skyddande effekt mot till exempel depressioner. Men någon botande behandling finns ännu inte.

(Källa: Dagens Nyheter)

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår