Nya möjligheter att behandla Alzheimers sjukdom

Mikrobilden visar lysozym (rött) som samlokaliserar med beta-amyloid (grönt).

Ett protein som ingår i vårt medfödda immunförsvar, lysozym, kan användas för att behandla och ställa diagnos på Alzheimers sjukdom. Det visar nya forskningsresultat vid Linköpings universitet.

Under 100 år har medicinare världen över sökt en förklaring till vad som orsakar den hårt drabbande och dödliga demenssjukdomen Alzheimer. Många teorier har lanserats och ännu är det långt till enighet.

Forskningen är fortfarande väldigt splittrad. De flesta är ändå överens om att proteinet beta-amyloid, som bildar skadliga ansamlingar i hjärnan, har en central roll, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi vid Linköpings universitet.

Skyddar hjärnans nervceller

Tillsammans med bland andra Ann-Christin Brorsson, docent i molekylär bioteknik, har hon nu publicerat en studie av samspelet mellan lysozym och beta-amyloid. I artikeln i tidskriften Neurobiology of Disease, presenteras belägg för att lysozym verkar skydda hjärnans nervceller från giftiga strukturer av beta-amyloid.

Forskarna tittade först på vävnadsprover från avlidna Alzheimerpatienter. De upptäckte då att lysozymnivån i deras ryggmärgsvätska var signifikant högre hos personer som inte haft sjukdomen. De såg också att lysozym ansamlades vid de plack som bildats i hjärnan.

Den delen av studien sa dock ingenting om detta var bra eller dåligt för sjukdomsutvecklingen. För att komma vidare genomfördes försök på bananflugor som smittats med beta-amyloid.

- Försöken visade tydligt att ett överuttryck av lysozym bromsar sjukdomsutvecklingen. Flugorna levde längre och blev mer aktiva, säger Ann-Christin Brorsson. Forskarna säg även att lysozym förhindrar uppkomsten av skadliga ansamlingar av beta-amyloid.

Ryggmärgsprov

I första hand tror de att analys av lysozymnivåerna i ryggmärgsprov kan användas som biomarkör för Alzheimers sjukdom, särskilt i form av minnestest på vårdcentralerna, i svåra fall med så kallat PET-scanning av hjärnan.

På sikt kan lysozymspåret också öppna en strategi för att förebygga behandling.

- Drömmen är att kunna göra ett läkarbesök någon gång om året och avlägsna sina plack, ungefär som när man går till tandhygienisten, säger Katarina Kågedal.







Lysozym är en familj av enzymer som bland annat finns i äggvita, tårar och saliv.
Lysozym är mest känt för sin förmåga att sönderdela cellväggar hos exempelvis bakterier.



 

Ann-Christin Brorsson och Katarina Kågedal. Katarina är en av Demensfondens stipendiater 2015.
Foto: Linköpings universitet

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår