Maten har stor betydelse vid demenssjukdom

Om minnesfunktion och förmåga att planera och laga mat försvagas blir följden inte sällan att den sjuke äter för lite och /eller för näringsfattigt. Inflammatoriska  processer i hjärnan kan orsaka aptitförlust med viktminskning som följd. Det är då viktigt att närstående eller personal är observanta och ser till att måltiderna blir regelbundna och näringsriktiga.

Det här har visat sig skapa svårghete, särskild för äldre män med en hemmavarande demenssjuk hustru. Maken kanske aldrig har lagat mat, nu får han plötsligt ett måltidsansvar som kan te sig mycket svårhanterligt ovapå allt annat som omvårdnaden kräver.

- Många demenssjuka glömmer helt enkelt att äta på grund av sänkt initiativförmåga till att äta, säger Gerd Faxén Irving, dietist och docent i klinisk nutrition vid sektionen för klinisk geriatrik vid Karolinska institutet. Mat som är framdukad och synlig blir i allmänhet uppäten. För många är det så att det som inte syns, det finns inte.

Gerd Faxén har särskild studerat näringsintag och matsituation hos demenssjuka personer, och framhåller betydelsen av att utreda viktnedgång och ätproblem tidigt för att kunna bromsa viktminskning och förlust av muskelmassa. Viktnedgång är vanlig hos personer med Alzheimers sjukdom, och visar sig inte sällan innan diagnos är fastställd. Försämrat smak och luktsinne bidrar till problemen. Även tuggförmågan kan påverkas. Vid långt framskriden demenssjukdom uppstår även svårigheter att svälja.

Genom att göra måltiden så trivsam som möjligt kan den bli en viktig aktivitet i vardagen, och Gerd Faxén Irving säger att kost tillsammans med fysisk aktivitet och minnesträning verkar spela större roll än man tidigre trott när det gäller att förebygga och kanske bromsa sjukdomsförloppet. Fet fisk och rejäla portioner frukt och grönsaker rekommenderas.

Det är vanligare att en person med demenssjukdom glömmer att äta än att hon eller han äter dubbla måltider. Ofta beror det på brister i förmågan att planera och utföra saker, som exempelvis att laga mat.

Det är viktigt att måltiderna fördelas jämnt över dagen, med mellanmål och kvällsmål för att undvika lång fasta över natten. Hunger som exempelvis beror på lång nattfasta kan skapa oror eller aggressivitet.

På ett demensboende bör måltiden intas i en lugn, trivsam och hemlik miljö. Viktiga faktorer är att man sitter i små grupper som fungerar tillsammans, att det finns tillräckligt med tid och möjlighet att själv komponera sin måltid, och att där finns personal som stöttar och hjälper till vid behov. Kontrasterande färger i dukningen underlättr för personer med måttlig till svår demenssjukdom att fokusera på maten. Sammantaget kan detta leda till ett bättre energi- och näringsintag, och ökad trivsel.

- Ja, det ger klart positiva effekter att satsa på måltid och miljö, säger Gerd Faxén Irving.


TEXT: Anders Post
BILD: Adobe Stock




Har jag ätit, eller ska jag? Frågan kan tyckas absurd, men för en person med demenssjukdom kan den var ett dagligt problem.

 

 

Fotnot: En reviderad utgåva av skriften ”Geriatrisk nutrition” utkommer i november. Författare är Gerd Faxén Irving , Brita Karlström och Elisabet Rothenberg.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår