Positiva effekter av fysisk träning vid demenssjukdom

Demensfonden delar i april varje år ut ett 50-tal stipendier till forskning inom området demenssjukdomar. Bland dem som fått stipendium är Annika Toots, tillsammans med sin handledare Erik Rosendahl, och övrig forskargrupp på Institutionen för samhällsvetenskap och rehabilitering vid Umeå universitet.

Annika Toots är sjukgymnast och doktorand. Stipendiet avser en studie som belyser olika effekter av fysiskt träning för personer med demenssjukdom. Studien är bland annat kopplad till ADL, som Annika Toots arbetar med. ADL-beroende omfattar behov av stöd i det vardagliga livet, som exempelvis personlig hygien, att äta och gå. Träningen ska stärka förmågan att klara så mycket som möjligt själv.

- Demenssjukdom är en av de främsta orsakerna till att människor blir beroende av hjälp när fysiska och kognitiva funktioner är nedsatta. Fysisk träning skulle kunna möjliggöra att man blir mindre beroende av hjälp i olika situationer. Det är d et vi vill ta reda på och belysa i vår studie, säger Annika.

En bakgrund är att tidigare mindre studier inom området har sett lovande ut. Studien UMDEX (Umeå Dementia and Exercise) som Annika och forskargruppen genomfört är stor och med hög kvalitet. De 186 deltagarna, 65 år eller äldre med demensdiagnos, lever på olika äldreboenden kring Umeå. Antingen fick man delta i högintensiv funktionell träning (HIFE), eller ingå i en kontrollaktivitet. Träningen har varit individuellt anpassad med bland annat benstyrke- och balansövningar som ska likna aktiveter i det dagliga livet. Kontrollgruppen hade en sittande aktivitet där man pratade och sjön tillsammans.

- Den fysiska träningen leddes av sjukgymnaster och varade 2-3 gånger i veckan under 7 månader, där deltagarna utvärderades vid två tillfällen, berättar Annika.

Hur ser då de preliminära resultaten ut?

- Det visar på positiva effekter, både på balansförmåga och ADL-förmåga, säger Annika. Effekterna är mer påtagliga för de som har en icke Alzheimertyp av demens, till exempel vaskulär demens. Våra resultat tyder alltså på att det kan finnas en viss skillnad mellan olika demenstyper när det gäller effekterna av fysisk träning. Men, som sagt, vi är inte färdiga än.

Annika Toots och hennes forskargrupp har fortsatt sitt arbete under 2015, även då med hjälp av stipendium från Demensfonden (reds anm)

Text: Anders Post

 

 

 

 

 

 

 

 


Annika Toots, sjukgymnast och doktorand


 

Demensfonden är Demensförbundets fond för forskning kring Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Fonden delar ut ett 50-tal stipendier årligen för medicinsk forskning, omvårdnadsforskning, utveckling av stöd till demenssjuka och deras anhöriga. Demensfonden är, precis som Demensförbundet, fristående från bland annat läkemedelsindustrin samt politiskt och religiöst obundet. Anslagen styrs enbart av forskningens kvalitet och nya innovativa forskningsprojekt.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår