Demenssjukdomar

Om demens på sju olika språk
(arabiska, bosniska, engelska, persiska, serbiska, spanska, turkiska).

Vad är demens?

Det är vanligt att uppleva minnesstörningar när man blir äldre. Ofta är minnesproblemen övergående, men det kan också vara första steget i en demenssjukdom.

Demens är sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor. Demens orsakas alltid av sjukdom och är inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen. Andra funktioner som brukar drabbas är: förmåga att tänka, att planera och skapa överblick, att hitta i miljön, att tala och förstå språket, att ta egna initiativ, att uppleva känslor som förut och att kontrollera sina känslor.

De vanligaste demenssjukdomarna

Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste av demenssjukdomarna. Oftast drabbar den människor efter 65 års ålder men kan i enstaka fall börja vid 50 års ålder. Sjukdomen kommer oftast smygande och sjukdomsförloppet är långsamt.

Vid Alzheimers sjukdom påverkas funktioner som minne, tankeförmåga och förmågan att hitta. Språksvårigheter är vanligast hos dem som får sjukdomen tidigt, före 65 års ålder. Hos de som får Alzheimers sjukdom efter 65 års ålder är förvirringstillstånd vanligt i den senare delen av sjukdomsförloppet. Depressiva symptom är vanliga. Bakom Alzheimers sjukdom finns flera olika faktorer. Risken för att drabbas av sjukdomen ökar med stigande ålder. I vissa familjer finns en ärftlighet för Alzheimers sjukdom. Man räknar med att 50 % av alla demenssjukdomar är av Alzheimer typ.

Läs mer om Alzheimers sjukdom

Vaskulär demens (blodkärlsdemens)

Vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan. Blodproppar som drabbar större blodkärl t.ex. vid stroke (hjärnblödning, slaganfall) kan skapa plötslig försämring. Den vanligaste typen har dock ett smygande förlopp som vid Alzheimers sjukdom. Vid denna demensform finns ofta ett högt blodtryck sedan tidigare i livet, sjukdomar i hjärta, blodkärlssystemet eller diabetes. Man räknar med att ca 25 % av alla demenser är av denna typ, siffran är något högre i de högsta åldrarna. Ofta finns blandtillstånd mellan Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.

Symptomen är beroende av vilka delar av hjärnan som skadats. Skador djupt i hjärnan kan medföra att de psykiska funktionerna blir långsamma liksom rörelserna. Man har svårt att ta egna initiativ och har inte lust med någonting. Planeringsförmågan påverkas och det blir problem att klara vardagliga sysslor. Minnet försämras oftast. Depression finns ofta vid denna typ av hjärnskada och det kan vara ett tidigt symptom.

Läs mer om Vaskulär demens (blodkärsdemens)

Frontallobsdemens (pannlobsdemens)

Detta är en ovanlig demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar. Demens med symptom från pannlober debuterar i de typiska fallen tidigt, ibland före 50 ålder.

Minnet och tankeförmågan finns ofta väl bevarad vid pannlobsdemens, medan personlighetsförändringar märks tidigt i sjukdomen, med minskad omdömesförmåga. Personen slutar t.ex. att bry sig om sin hygien och känslolivet avtrubbas. Personen blir ofta lättirriterad. Den sjuke upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet. Minnet drabbas ofta först mot slutet vid pannlobsdemens.

Läs mer om Frontallobsdemens
Tillstånd som kan likna demens

Förvirringstillstånd
Förvirringstillstånd orsakas av en tillfällig försämring av hjärnans funktioner. Medan demenssymptomen utvecklas under lång tid kommer förvirringssymptomen snabbt. Personen kan få svårt att känna igen sin omgivning eller människorna, misstolkar ofta händelser, blir okoncentrerad, kommer inte ihåg vad som hänt och vad som sagts. Den förvirrade kan ofta bli orolig, irriterad eller arg. Plötsligt kanske personen inte känner igen sin egen make eller maka.

Orsaker till förvirring
Kroppsliga sjukdomar av mycket skiftande slag som lunginflammation, urinvägsinfektion, feber, dåligt inställd diabetes m.m. I en del fall är en förstoppning eller urinstopp den utlösande faktorn.

Läkemedel kan ge upphov till förvirring och detta är i praktiken en vanlig orsak. Också läkemedel mot kroppsliga sjukdomar kan förorsaka förvirring. Stress som att flytta till en ny miljö, kan hos den som är känslig, skapa förvirring. Oro över förändringar i hemmet kan övergå i förvirring.

Yttre påfrestningar och stress kan leda till förvirringstillstånd hos personer med demens.

Läs mer om förvirringstillstånd

Depression
Vid en depression har man svårt att känna glädje. Man kanske kan le korta stunder men
dysterheten finns hela tiden och man har inte lust att prata med någon. Irritabilitet är inte ovanligt. Man har ofta ångest. Symptomen brukar vara svårast på morgonen och lättare på kvällen. Man vaknar tidigt och har svårt att somna. Depression är vanligt vid demens och försämrar livskvaliteten påtagligt.

Läs mer om depression

Utredning av demenssjukdomar

Man bör söka läkare när någon har påtagliga minnesproblem för att ta reda på orsaken. Misstanke på demenssjukdom skall alltid leda till att en medicinsk utredning görs. De flesta personer med en demens kommer att bedömas av sin vanliga läkare. Här görs en undersökning av hjärnans och kroppens funktioner genom samtal, testning och provtagningar. Man kan också bedöma olika själsliga funktioner och få en uppfattning av hjälpbehov. Detta fordrar dock kunskap och erfarenhet hos läkaren.

På en specialistavdelning görs en mer noggrann undersökning. Man samtalar med anhöriga, och den drabbade undersöks av läkare och psykolog. Datortomografi eller magnetresonansundersökning ingår och ofta ingår även andra provtagningar och undersökningar.

Behandling

Påverkan av miljö
En dement person påverkas mycket av den yttre miljön. En lugn och trygg miljö skapar bästa förutsättningar för en god funktion. Det är viktigt att tänka på att en person med demens har samma grundläggande behov som andra människor. Isolering och ensamhet kan förvärra demenssymtomen. En aktiv och stimulerande dag är grunden i all behandling av personer med demens.

Läkemedelsbehandling mot demens
Det finns demensmedicin såsom Aricept, Exelon och Reminyl, som har visats ha viss positiv effekt på symptom vid Alzheimers sjukdom och kan förbättra tankeförmågor men också känsloliv och uppmärksamhet. De har prövats framför allt vid Alzheimers sjukdom men nya resultat tyder på att även patienter med vaskulär demens påverkas. Den bästa effekten har man, om de sätts in relativt tidigt i sjukdomsförloppet.

En annan demensmedicin är Ebixa, som kan hjälpa vid måttlig/svår Alzheimers sjukdom. Om man prövar detta läkemedel skall man inte sluta med andra demensmediciner, om inte särskilda skäl finns.

Man kan inte på förhand helt avgöra vilken effekt en demensmedicin kommer att ha på en demenssjuk. Vad som är rätt behandling för en kan vara fel för en annan. Det är viktigt att man alltid utvärderar behandlingen efter varje förändring av läkemedlen för att bedöma såväl positiva som negativa effekter. Om du har frågor kan din läkare eller apoteket ge ytterligare upplysningar. Idag finns inget botemedel mot demens, men forskningen går fort framåt vilket inger hopp inför framtiden.

Övrig läkemedelsbehandling
Det är viktigt att behandla andra psykiska och kroppsliga sjukdomar. Depressiva symptom vid demens blir bättre av behandling. Behandling av brist på vitamin B12 och folsyra kan ibland ge positiva effekter men kan inte alltid förändra förloppet vid demenssjukdom. En översyn av blodtrycksbehandling är en annan viktig åtgärd. En diabetessjukdom skall kontrolleras extra väl vid demens. Det finns äldre typer av antidepressiva läkemedel som inte bör användas som demensmedicin på grund av risker för förvirringstillstånd och försämring av minnet, till exempel Saroten.

Uppdaterad
2013-12-16