Fritid stimulans

Demensförbundet har samlat tips och idéer från anhöriga och samtidigt har vi kompletterat med vår egen kunskap inom hjälpmedelsområdet. Här kan du hitta andras förslag till lösningar men också få tips om hjälpmedel som finns i handeln eller som går att få förskrivna från arbetsterapeuten i din kommun eller primärvård.
Har Du egna idéer som du vill delge oss eller frågor kring hjälpmedel kontakta

Inge Dahlenborg

Fritid och stimulans

Fjärrkontroll
Storbildsskärm för TV:n
Spela in program
Personlig videofilm
Musik och avslappning
Talböcker, kassettband istället för brev
Sällskapsspel, personliga spel, frågelek, pussel, fotoalbum
Minnesbox från 1900-talet
Bolltäcke, värmedjur

-" Min man har alltid gillat att röra på sig. Tidigare har han varit med i såväl Korpens gymnastik som Friskis och Svettis. Men det fungerar inte längre. Han klarar inte alla instruktioner, hittar heller inte i omklädningsrummet och dit kan inte jag följa med för att hjälpa honom. Han fick panik. Men vi hittade till slut en så kallad mjukgympa för äldre där instruktionerna görs i lugn takt och där man inte behövde klä om. Och det visade sig fungera mycket bättre."

Fjärrkontroll
I handeln finns fjärrkontroller till t ex TV:n med tydliga markeringar och ett mindre antal funktioner i dosan. Genom att färgmarkera knapparna kan man ytterligare förenkla styrningen.
Som personligt hjälpmedel finns också en förenklad fjärrkontroll. Man programmerar den själv och bestämmer hur många funktioner som skall finnas.

Storbildsskärm för TV:n
En storbildsskärm placerad framför eller monterad på TV:n kan förstora bilden upp till 50%. Den förstorade bilden bibehåller skärpan och skapar även djupverkan i bilden.

Spela in program.
-" Jag har tagit hand om min mamma ända sedan hon blev sjuk. Nu gör jag det mesta för henne. När jag ska gå hemifrån och inte kan ta med mamma använder jag TV:n som ett hjälpmedel.
Mamma tycker mycket om att höra TV:n och att se bilderna. Hon går fram och tillbaka varje dag och tittar. Sitter en stund reser sig och kommer tillbaka. Det är hennes liv nu. Men det är inte alla program som hon kan klara av, vissa gör henne upprörd. Nyhetsprogram och debatter går inte alls. Mamma tror att allt sker här hemma. Hon blir orolig och går ofta fram till TV:n och pratar "förstånd" med gubbarna.
Jag spelar in de program som gör henne lugn och när jag ska gå ut och handla eller gå på min egen vattengymnastik sätter jag på en video och ger mig iväg. När jag kommer hem är mamma lugn. Ännu så länge fungerar detta för oss. "


Personlig videofilm
Gör en videofilm som presenterar en familjemedlem i taget. Den som videofilmas bör vara i en miljö som är känd för den demenssjuke. Man kan börja så här: "Hej mormor, svärfar eller pappa, det här är Stina din dotter eller Kalle ditt barnbarn." Fortsätt att berätta om något ur vardagen som kan intressera eller som skapar ett minne. Man kan säkert göra många små trevliga videofilmer på detta sätt.

Musik och avslappning
-" Förutom att min man lider av täta urinträngningar nattetid så har hans sömn störts av otäcka drömmar. Innan vi går till sängs numera, lägger jag på en CD med lugn och avslappnande musik, låg volym, vilket jag upprepar någon gång per natt. Detta har visat sig ha en positiv effekt. Min man sover lugnare och hans mardrömmar med åtföljande tjut osv, har försvunnit sedan jag började med musiken. Själv har jag också börjat tillämpa det när han är på växelvård. Och då går jag lättare ner i varv och kan somna, så någon inverkan har det."

Flera anhöriga har berättat om musikens möjligheter till att komma till ro. Prova den musik som du tror kan skapa ro för dig eller den sjuke.

Glöm inte de välkända tonerna! Kopiera/banda själv eller köp ett band eller en CD då och då.

Talböcker, kassettband istället för brev
På biblioteken finns många böcker inlästa på band. Det kan vara viktigt att hitta en inläsare som har en röst som känns behaglig och är rogivande att lyssna på. Prata med bibliotekarien om olika bra inlästa böcker som intresserar. Längre fram i sjukdomen klarar den sjuke varken att läsa själv eller att lyssna till längre stycken. Däremot är det konstaterat att lyrik är den form som den demenssjuke längst har förmåga att ta till sig.

-" Jag visste inte vad jag skulle köpa till barnens morfar när han fyllde år. Han kunde ju inte läsa längre men lyssna gick bra.
Jag pratade in lite på ett kassettband och barnbarnen sjöng. Dessa små hälsningar från barnbarnen och sångerna är de allra käraste hälsningarna för morfar."

Sällskapsspel, personliga spel, frågelek, pussel, fotoalbum
-" På dagvården spelade man ofta memoryspel. Men då det i gruppen fanns demenssjuka som inte drabbats så svårt av minnesförlust, hade min man aldrig någon chans att hänga med och upplevde därför dessa stunder som mycket förnedrande. Hans problem är ju att han inte kommer ihåg och han förlorade också alltid."

Memoryspel kan verkligen upplevas kränkande. I handeln finns många olika typer av sällskapsspel. Men många bygger på kunskap eller strategiskt tänkande som är några av svårigheterna vid en demenssjukdom.

Frågelek
53 kort som innehåller olika ämnesområden att diskutera kring.

Personliga spel
Varför inte göra ett spel som bygger på den egna familjen. Två lika bilder på några viktiga familjemedlemmar ex. barn eller barn-barn eller djur (låt fantasin flöda). Lägg ut hälften på bordet så att man kan se dem och sedan går spelet ut på att passa samman dem två och två med dem man har på handen.

Pussel
Det finns rejäla pussel med bilder från vardagslivet under mitten av 1900-talet. Pusslen varierar i svårighetsgrad. Bilderna väcker minnen och kan ge associationer till barndomen.
Fotoalbum
Ett litet fotoalbum med plats för en bild på varje sida och med möjlighet till egna urklipp.

Minnesbox från 1900-talet
Radioinspelningar från 1900-talet med välbekanta röster och musik har samlats på
CD-skivor. Ex: Motboken avskaffas, Ingo världsmästare i proffsboxning, Kungen gifter sig.

Bolltäcke, värmedjur
" Har han bara ett vanligt täcke på sig så kan han resa sig väldigt lätt. Men har han ett bolltäcke så har han lite svårare för att komma upp och då får han en signal om att ligga kvar. Han kommer ned i varv och somnar för att det är skönt under det här stora tunga bolltäcket."

"En kvinna som hade svårt att somna blev arg när man försökte lägga på henne ett bolltäcke: Ta bort potatissäcken, sa hon."

Oro, ångest och rastlöshet är vanliga problem vid demenssjukdom.
För att vi skall kunna uppleva lugn och slappna av måste ett system i kroppen aktiveras och ämnet oxytocin produceras. Forskning visar att såväl beröring ex. taktil massage som värme kan stimulera kroppens oxytocin. Effekten på kroppen när oxytocin frisätts är bland annat ångestdämpande och lugnande och halten av stresshormonet cortisol sjunker.

På marknaden finns ett bolltäcke. Detta täcke är tänkt att ge stimulans då det läggs över personen och när personen rör sig under täcket ger det ytterligare stimuli till kroppen. Bollarna i täcket skall medverka till att skapa tyngd samt göra det möjligt för täcket att följa kroppens rörelser. Målsättningen är att täcket genom sin tyngd och konstruktion skall kunna åstadkomma en känsla av lugn hos användaren.

I studien, "Bolltäcke och värmedynor som behandlingsredskap till personer med demens- vårdpersonals erfarenheter" (se litteratur lista) föreslår författaren att bolltäcket används i förebyggande syfte dvs. inte när en person redan befinner sig på en hög stressnivå. Kroppen kan inte både vara i kamp och flykt och samtidigt befinna sig i lugn och ro. Bolltäcket kan inte stimulera kroppen till att producera oxytocin i sådana stressituationer.

Värmedjur
Det finns olika typer av mjuka djur med en öppning i kroppen med plats för en varmvattens- flaska. För en del personer kan detta skapa välbehag. Det mjuka djuret avger värme och ger samtidigt en behaglig tyngd i knäet.
Även andra typer av mjuka djur och kuddar som innehåller värmekuddar för micron finns på marknaden. Dessa hjälpmedel ger inte tyngd på samma sätt som en varmvattensflaska men avger en behaglig värme.